Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Frostfritt nedgrävningsdjup för kraftledningsstolpar, av David Zetterholm och Eric Danielsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller timmar. På uppdrag av Statens Järnvägar
har SMHI nyligen utarbetat köldmängdskartor
(medelköldmängden och största köldmängden
under perioden 1901—1950). Största
köldmängden uppvisar vintern 1941/42.
Köldmängds-kartan, fig. 3, gäller för vintern 1941/42.
Köldmängden är här angiven i graddagar
(dygn-grader).
De största, ur jordtemperaturerna bestämda
tjäldjupen har sammanställts med uppgifter
om snötäckets tjocklek, lufttemperatur och
köldmängd för de platser, där
jordtemperatur-mätningar utföres, tabell 1. Tjäldjupet gäller
för den månad, när den lägsta
marktemperaturen erhållits under perioden januari—april.
För snötäckets tjocklek anges ett medelvärde
från januari t.o.m. den månad, när största
tjäldjupet inträffat. Lufttemperaturen är lägsta
månadsmedelvärdet under perioden.
Indexsiffrorna för tjäldjupet och lufttemperaturen
anger månaden. Köldmängden anges här i
minusgradtimmar (—h °C).
Maximalt tjäldjup har endast i få fall
inträffat under 1941/42, som var den kallaste vintern
under perioden. Tjäldjupen anges även på
köldmängdskartan, fig. 3. Tjäldjupet ökar icke
nämnvärt ju längre norr ut orten är
belägen; ett undantag utgör dock Abisko, där
tjäldjupet var 240 cm vintern 1941/42. I
sydligaste delen av landet (Alnarp och Svalöv)
var tjäldjupet 98 respektive 100 cm 1947.
Största tjäldjupet i mellersta delen av landet
har erhållits i Skara (136 cm 1947). Detta
värde är något högre än det som vintern 1942
uppmättes i Luleå (130 cm).
Att tjäldjupet i stort sett är oberoende av
ortens belägenhet beror på att i norra delarna
av landet, där kölden är starkast och
varaktigast (stor köldmängd), även snötäcket har
den största mäktigheten. Detta framgår vid en
jämförelse mellan köldmängdskartan och en
karta över snötäckets tjocklek, fig. 4. Det bör
här tilläggas att snötäcket även har störst
varaktighet i de nordliga delarna av landet, där
dess maximidjup är störst.
Av vad som sagts torde framgå, att man icke
bör göra någon indelning av landet i olika
zoner, i likhet med vad som gäller för bar
mark (måttligt snötäcke), vid fastställande av
frostfritt djup vid naturligt snötäcke.
När markens snötäcke ligger kvar orört,
överskrider maximala tjäldjupet icke 1,5 m
inom landet, utan möjligen i fjälltrakterna, där
årets medeltemperatur är under 0°C och
förhållandena för övrigt kan vara mera osäkra.
Detta tjäldjup (1,5 m) torde dock kunna
fastläggas såsom största frostfria djup vid
naturligt snötäcke för landet i dess helhet och bör
kunna tillämpas för kraftledningar. Det kan
här nämnas, att de finska
kraftledningsnormerna har samma maximivärde.
I södra och mellersta Sverige anger kartan
Tabell i. Maximalt tjäldjup 1941/42—1954/55 jämte uppgifter om snötäckets tjocklek,
lufttemperatur och köldmängd
Matplats och markslag
Tjäl Bestämt från
jord-temperaturen cm djup
Beräk-räknat ur
köldmängden cm [-Snötäckets-] {+Snö- täckets+} tjocklek cm
[-Lufttemperatur-]
{+Luft-
tempe-
ratur+}
— °G
[-Köldmängd-]
{+Köld-
mängd+}
h °C1
Riksgränsen mosand ................. ..... — — 73 13,6 44 280
Abisko pinnmo ................. ..... 240 — — — —
Kiruna pinnmo ................. — 40 16,6 52 488
Brännberg myrjord ................ ..... 86 — — 18,5 35 568
Sunderbyn sandblandad lera ........ ..... 120 — — 12,6 22 968
Luleå sandblandad lera ........ ..... 130 — — 19,1 47 016
Gisselås myrjord ................ ..... 66 50 39 16,6 31 608
Tårsta sandblandad lättlera ..... ..... 110 — — 14,1 —
Lännäs lerjord .................. ..... 100 — — 13,7 28 512
Offer lerjord .................. ..... 105 118 21 17,5 33 624
Varpnäs sandblandad lera ........ ..... 118 107 21 12,8 24 840
Uppsala grus .................... ..... 92 — 11 12,4 —
Ultuna lerjord ................. ..... 130 129 12 12,7 17 208
Experimentalfältet sandblandad lera ........ ..... 100 98 5 11,4 14 256
Nyckelby lerjord .................. ..... — — 21 12,4 24 696
Valinge mosand ................. ..... 76 - - — — —
Dingle grusblandad lera......... ..... — — — — —
Tornby lera ..................... ..... 110 — — 11,8 —
Skara lera ..................... ..... 136 130 6 13,3 16 776
Lanna stvv lera ................ ..... 105 — — 12,5 15 120
Flahult I2 vitmossjord ............. ..... 58 50 14 12,7 18 720
Flahult II sandjord ................ ..... 110 102 16 12,7 18 720
Ölvingstorp sandblandad lera ........ ..... 83 — — 9,7 11 880
Svalöv styv lera ................ ..... 100 — — 7,7 10 512
Alnarp mullblandad lättlera ..... . . 98 — — 6,5 7 704
1 Köldmängden har av SMHI beräknats för platsen. 5 Tjäldjupet ej angivet på köldmängdskartan (fig. 3).
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
