Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Andras erfarenheter - Utetemperatur och värmeanläggningars dimensionering, av Torsten Norell - Glasbelagd centrifugalpump, av SHl - Pinnskruvsförband, av Wll - Användning av solenergi i Indien, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar, som skall utföras. Man kan emellertid fråga
sig, om den tidsperiod, som legat till grund för
undersökningen varit tillräckligt lång. Det framgår
vidare ej om undersökningen tagit hänsyn till de
lokala temperaturvariationerna, som kan vara
betydande. Trots det begränsade grundmaterialet anser
man sig ur undersökningsresultaten kunna dra
slutsatsen, att nu tillämpade beräkningsgrunder
ifråga om yttertemperaturen klart leder till
överdimensionerade värmeanläggningar.
Man får hoppas att den vidare undersökningen
snarast kan genomföras och att de slutgiltiga förslag,
som undersökningen kan föranleda blir framlagda.
Torsten Norell
Glasbelagd centrifugalpump
De ytor i en centrifugalpump, vilka kommer i
kontakt med den pumpade vätskan, kan beläggas med
glas varigenom pumpen blir okänslig för syror,
alkalier och andra kemikalier. Vidare fastnar produkten
inte på ytorna, och dessa har ingen katalytisk
verkan vid någon känd process.
I en konstruktion av detta slag är pumphuset av
gjutjärn och består av tre delar för att man skall
komma åt att belägga innerytorna med glas.
Delarna sätts samman med bultar och fogarna tätas med
packningar i tunna Teflon-höljen. Först slipas
järnytorna så att de blir helt släta. Därefter sprutas en
suspension av glaspulver i vatten på och
beläggningen bränns vid hög temperatur. Detta upprepas flera
gånger tills beläggningen blivit tillräckligt tjock.
Glasskiktet får stor hållfasthet genom att det blir
kemiskt bundet vid järnet och genom att
kompressionsspänningar uppstår i det vid svalnandet. Vid
beläggning av pumphjulet regleras glasets tjocklek
så att spelrummet mellan det och huset blir riktigt.
Axeln beläggs också med glas, som räcker genom
packningen, och slipas slät så att läckning undviks
(Engineers’ Digest juni 1957 s. 229). SHl
Pinnskruvsförband
I mekaniska konstruktioner används i stor
utsträckning pinnskruvsförband. Vid sådana förband
uppträder vissa problem att få en lämplig avvägning
mellan pinnskruven och det gängade hålet, så att
pinnskruven inte lossnar, skär eller spränger godset.
De svårigheter som uppträder vid pinnskruvsförband
har närmare studerats inom en av Mekanförbundet
tillsatt kommitté, som även gjort en serie experiment
och kommit fram till vissa rekommendationer.
Metoder som kan användas för låsning av
pinnskruven i rotändan är limning, flanklåsning med
övermåttsgängor eller avvikande gängstigning,
anslagslåsning med ansats eller genom bottenlåsning
samt deformationslåsning, varvid någon del av
pinn-skruvsförbandet deformeras vid åtdragningen, t.ex.
gängformade rillor utan stigning i omedelbar
an-slutligen till gängan eller 18° gängutlopp på
skruven (fig. 1). En annan metod är att före
monteringen kyla de med övermåttsgängor försedda
pinn-skruvarna, varvid man kan få ett mycket fast
förband. På senare tid har man börjat använda en
metod för låsning av gängförband (Nyloc-metoden),
som också kan tänkas bli utnyttjad för låsning av
pinnskruvar. Enligt denna metod förser man
skruv-gängan med ett radiellt bottenhål, där man sätter
in en plugg av nylon. Pluggen måste nå ett stycke
utanför gängans ytterdiameter, så att den pressas
ihop vid monteringen och därvid låser förbandet.
Av de gjorda proven dras den slutsatsen att
pinn-skruvens låsning bör byggas på någon annan metod än
Fig. 1. Deformationslåsning, t.v. med rillor, t.h. med
180 gängutlopp; skruven ej helt idragen.
enbart flanklåsning, vilken skulle kräva allt för snäv
tolerans och hålpassning. Om man i stället
tillämpar deformationslåsning (fig. 1) kan man använda
ekonomiskt utförbara toleranser. Vilken av dessa
metoder som är lämpligast får bedömas från fall till
fall. Man får dock beakta att låsningen med 18°
gängutlopp kan ge för stor sprängverkan i klent
gods. Vid val av låsmetod inverkar
tillverkningskostnad, låseffekt, material, sprängverkan,
lägesfixering samt krav på täthet mot läckning (L-H
Larsson i "Pinnskruvsförband", Sveriges
Mekanför-bund. Tekniskt Meddelande Ve 31, 1957). WIl
Användning av solenergi i Indien
I stora delar av Indien finns ett stort antal källor
ur vilka vatten tas upp för bevattning. Som
drivkraft används nu oxar av vilka ett par kan ta upp
ca 3,6 m3/h från ca 9 m djup. Samma arbete kan
utföras mycket billigare av en elmotor på 0,8 kW.
I regel är dock elkraft ej tillgänglig, och man har
därför studerat möjligheterna att utnyttja solenergin.
Man har gjort undersökningar med en holländsk
varmluftmaskin, driven med solljus som
koncentrerats med speglar. Maskinen var kopplad till en
generator på 200 W som liar kunnat köras med
angiven effekt.
En viktig näringsgren i Indien är tappning av
palmsaft och dennas indunstning. Denna
verksamhet bedrivs främst i områden där bränsle saknas.
En av de största svårigheterna är palmsaftens ringa
hållbarhet. Den börjar nämligen jäsa redan under
tappningen och måste därför försättas med kalk i
tappningskärlet. Det är nödvändigt att saften
indunstas på skördeplatsen, eftersom den inte tål
transport. Detta problem tror man kan lösas genom
användning av solenergi. Det råder nämligen nästan
alltid klart väder under tappningssäsongen i de delar
av Indien där palmer odlas.
Man har gjort försök med speglar och de
indunst-ningskärl som traditionellt används i byarna.
Härvid uppstod betydande värmeförluster,
huvudsakligen genom blåst; man har beräknat
verkningsgraden till 30 "/o och anser att den utan tvivel kan
höjas till minst 45 °/o. Man har på grundval av de
orienterande försöken beräknat att en
indunstnings-enhet för ca 135 1/dag palmsaft blir betald på tre
säsonger, om man räknar med nuvarande
bränslekostnad (Journal of Solar Energy Science &
Engineering jan. 1957 s. 34—36). SHl
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
