Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 1 - Nybyggen - 80 t ljusbågsugn, av K J Blom - Raket i västficksformat, av SHl - Argentat kraftstation, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 000 V, tjänstgör huvudsakligen som
spänningsregulator, varvid spänningen på dess sekundärsida
regleras i steg av den nämnda lastkopplingen.
Strömmen från dess sekundärlindningar matas sedan in i
den andra transformatorn, i vilken den
huvudsakliga nedtransformeringen sker. Dess
sekundärlindningar är slutligen direkt förenade med
ugnselektroderna och matar dessa med ström av låg
spänning och mycket hög strömstyrka.
Fördelarna med denna konstruktion är att
spänningen i transformatorn aldrig överstiger den
ingående, att inga steg finnes på den transformator,
som är direkt förenad med ugnen, vilket i sin tur
gör att dess lindningar bättre tål de mekaniska
påkänningar som uppstår vid de talrika
överbelastningar, som förekommer under nedsmältningen, och
slutligen att effektfaktorn kan korrigeras med en
halvautomatisk anordning.
Denna består av tertiär lindning på den andra
transformatorn hopkopplad med ett
kondensor-batteri på 7 000 kVAr. Spänningen på
tertiärlind-ningen, som kan uppgå till högst 11 000 V, är direkt
proportionell mot ugnsspänningen, varigenom
kon-densorbatteriets kapacitans varierar i takt med
ugnsspänningen och således överkorrektion av
effektfaktorn undvikes.
Den stegvisa spänningsregleringen under last har
möjliggjorts genom att lastomkopplaren försetts med
reaktanser. Dessa inkopplas vid omkopplingen,
varigenom kortslutning mellan stegen på den första
transformatorns sekundärsida förhindras.
Reaktanser har valts i stället för resistanser, därför att de
förra kan hållas inkopplade även under drift,
varigenom dubbelt så många utgående spänningssteg
kan erhållas som det finns steg i transformatorn,
dvs. transformatorn behöver endast förses med
hälften så många steg som annars vore nödvändigt,
varigenom lindningarna blir enklare och hållbarare.
Lastomkopplaren är motordriven och manövreras
med en spänningsväljare i ugnens kontrollrum.
Transformatoroljan vattenkyles i konventionella
värmeväxlare. Två dylika finnes och dessa är så
dimensionerade att vardera förmår kyla
transformatorn (Metallurgia nov. 1957 s. 242; Sheet Metal
Industry okt. 1957). K J Blom
Raket i västficksformat
En liten raket med fast bränsle tillverkas nu i USA
för industriellt bruk. Den kallas Pet av "Propulsion,
experimental test" och är en biprodukt som
erhållits vid konstruktionen av Vanguard-satelliten.
Raketen kan användas när en mycket snabb
reaktion fordras, t.ex. som en säkerhetsapparat för
öppning eller stängning av ventiler och för start eller
stopp av maskiner på bråkdelar av en sekund. Detta
kan ibland vara nödvändigt för undvikande av
allvarliga olyckshändelser. Pet ger ca 18 kp kraft
under 1 s när den bränns av vid jordytan. Den kan
därför också användas, om man önskar
åstadkomma ett tryck mycket snabbt.
Vidare kan man använda Pet vid prov med raketer,
för att sätta större raketer och flygrobotar i
rotation, för att accelerera små massor och för att prova
material vid explosioner. Man hoppas dock att
finna ytterligare användningar för den lilla raketen.
Pet är 122 mm lång, 38 mm i diameter och väger
270 g. Rränslet som väger 97 g kallas Acrite; dess
sammansättning är hemlig. Höljet som är av 0,75
mm krom molybdenstål (AISI4130) tål 105 kp/cm2
tryck. Raketen kan avfyras med ett 6 V torrbatteri.
Den fungerar vid —7 till + 54°C (Chemical &
En-gineering News 9 sept. 1957 s. 86). SHl
Argentat kraftstation
Vattenkraftstationen Argentat i Dordogne,
Frankrike, konstrueras som en försöksanläggning i full
skala för planerade tidvattenkraftverk. Den får två
14 MW aggregat. Fallhöjden blir 12—16,5 m.
Vattenmagasinet innehåller 5,5 milj. m3 inom 7,0 m
regle-ringshöjd. Energiproduktionen blir 92 MkWh/år.
Dammen utförs med fyra flodutskov för
avbörd-ning av intill 4 000 m3/s. Maskinaggregaten byggs in
i pelarna mellan utskoven. Grunden utgöres av berg,
som på ena stranden går i dagen men på den andra
täcks av 15—20 m alluvialt material. För
torrläggning av arbetsplatsen har utförts en 132 m lång,
33,8 m2 omloppstunnel för den vattenföring, 300
m3/s, som kommer från turbinerna i den närbelägna
kraftstationen Chastang. För överskottsvatten, intill
650 m3/s, har utförts en öppen kanal utanför den
yttre pelaren vid ena stranden. Kanalen har
tvärsektionen 10 X 10 m. Mot flodsidan begränsas
kanalen av en endast 3 m tjock betongvägg, som gjorts
stabil genom förankring i berggrunden med
förspända stållinor, fig. 1. Fångdammarna upp- och
nedströms har utförts med ett membran av
betongpålar, 0,5 m i diameter, genom jorden ned till
bergytan (Icos—Weders metod) och därovanpå en
tunn betongmur, som stödes av en mur av
betongblock ("gabions") (jfr Tekn. T. 1957 s. 1029).
Vattensidan tätades med ett armerat betongmembran.
Två typer av maskinuppställning kommer att
prövas. Idén sägs vara patenterad 1919 och 1924 av
amerikanaren L E Harza och senare utvecklad av
Arne Fischer, Tyskland, och Escher Wyss i Schweiz.
Den ena typen har generatorn innesluten i en
lök-formad plåt- eller betongkula (bulb), fig. 2. Vid den
andra typen ligger generatorn i ett öppet schakt,
Fig. 1.
Förspänd kanal-mur.
Fig. 2. Sektion genom "bulb"-aggregat.
Fig. 3. Sektion genom aggregat med öppet generatorschakt.
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
