Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Uddevalla kanal, av A Frey Samsioe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
åt den speciella tekniska sakkunskapen samt
försvarsväsendets dåvarande tvenne
huvudgrenar utan även åt fackkunskapen på handelns,
sjöfartens och industrins områden samt de
närmast berörda orternas intressen.
Kommissionen avlämnade redan den 1 mars
1909 underdånigt betänkande. Däri
konstaterades till en början, att, om "det är fråga om
djup å 5 meter och därunder, det blir billigare
att ombygga Trollhätte kanal än att anlägga
en kanal till Uddevalla. Vid större djup blir
däremot förhållandet annorlunda."
Kommissionens utlåtande utmynnar i ett
enhälligt uttalande "att kommissionen anser, att
en förbättrad farled mellan Vänern och
Kattegatt för närvarande bör anläggas såsom
enkelled med 4 m seglationsdjup, men med slussar
och vissa andra arbeten avsedda för 5 m
djupgående fartyg samt
att denna nya förbättrade farled bör anläggas
i ungefär samma sträckning som den
nuvarande Trollhätte kanal."
Med stöd av kommissionens enhälliga
uttalande framlades nådig proposition till
Riksdagen och efter diverse reservationer,
uppställande av vissa villkor m.m. samt diverse
skriftväxlingar och uppgörelser tillkom den
nuvarande Trollhätte kanal.
Översyn 1957
En översyn av 1908 års förslag till Uddevalla
kanal jämte en okulärbesiktning av kanalens
föreslagna sträckning har nyligen på eget
initiativ gjorts av Vattenbyggnadsbyrån. Därvid
har framkommit, att på sträckan mellan
Bote-redssjön och Äsperöds samhälle, som ligger
2,3 km öster om Uddevalla centrum, den
överhöjda kanalen utan hinder kan framdragas
ungefär i den sträckning, som 1908 års
förslagsställare tänkt sig. Det bör dock beaktas,
att, eftersom inga större lerras hade ägt rum
i vårt land före den tidpunkt, då förslaget
författades, förslagsställarna icke hade tvekat att
dra fram kanalen genom de naturliga sänkor,
som finns mellan sjöarna. På dessa sträckor
når emellertid leravlagringarna betydande djup
och det synes med nuvarande erfarenheter av
risken för ras och utglidningar icke vara
tillrådligt att göra så stora insnitt i dessa
lerlager, som förslagsställarna på sina ställen
planerat. Emellertid kan dessa risker i viss
mån elimineras genom en liten förflyttning av
kanalens tracé in mot de omgivande
bergpartierna, så att kanalen skulle komma att ligga
mer eller mindre i bergskärning. Detta skulle
givetvis öka kostnaderna.
De väsentliga hindren för kanalens
framdragande på sätt, som 1908 års förslagsställare
tänkt sig, ligger vid kanalens bägge
ändpunkter. På det ställe, där kanalen har föreslagits
gå från Vassbotten till Boteredssjön, ligger nu
Botereds villaområde, som gör det om icke
omöjligt så dock olämpligt att här framgå med
en kanal av de betydande dimensioner, som
det är fråga om. Dessa svårigheter skulle man
kunna undvika genom att förlägga kanalen
något längre åt söder på sträckan Vassbotten
-—Boteredssjön. Detta skulle naturligtvis
medföra en viss fördyring.
Ett andra hinder är Uddevalla stads
utbredning under de gångna 50 åren. År 1908 sträckte
sig bebyggelsen i Uddevalla icke på långt när
ut till det område, som kanalen skulle passera
och där slussarna skulle förläggas. Numera
finns emellertid på detta område en avsevärd
bebyggelse och det torde i dessa
bostadsbristens tider icke vara tänkbart att här tvinga sig
fram med en kanal i den ursprungligen
föreslagna sträckningen. Någon annan likvärdig
sträckning för kringgående av bebyggelsen
finns ej heller, enär bergshöjderna norr och
söder om Uddevalla utgör ett mer eller mindre
absolut hinder för framdragande av en öppen
kanal.
Den enda lösning, som här torde kunna
komma i fråga, består i att farleden framdras i en
tunnel genom bergen från Äsperöd till
Bodele-bukten, fig. 3 streckad linje. Vattenytan i
farleden skulle därvid från Bodelebukten och till
närmare Äsperöd vara i havets nivå och
tunneln skulle få mycket stora dimensioner.
För att exempelvis kunna framsläppa fartyg
med ett djupgående av 7 m skulle tunneln
behöva ha en bredd i nedre delen av 20 m och i
övre delen av 25 m samt en totalhöjd av 35 m.
Arean skulle därvid bli ca 700 m2. Det är
möjligt, att den våta arean bör ökas något för att
minska dragmotståndet. Till jämförelse må
nämnas, att den största tunnel, som nu är
under byggnad, är avloppstunneln från
Stornorr-fors kraftverk, vilken har en area av 360 m2.
Bergrummet för Stenungsunds kraftverk har
med framgång utsprängts med en bredd av
23,5 m och en höjd av ca 30 m, dvs. med en
area överstigande 700 m2. Den tilltänkta
sjöfartstunnelns storlek inger sålunda inga mera
allvarliga betänkligheter.
Då det är naturligt, att farledstunneln av
ekonomiska skäl bör göras så trång som möjligt
och särskilt med så ringa bredd som möjligt,
måste man förutse, att fartygen icke för egen
maskin kan navigera genom tunneln. Man får
då närmast tänka sig att fartygen dras genom
tunneln på samma sätt som fartyg nu föres
genom t.ex. Panamakanalens slussar. När
fartygen ankommit till liggplatsen omedelbart
framför farledsmynningen, angöres såväl för
som akter vid vardera två tunga, elektriskt
drivna vagnar (i Panamakanalen kallas dessa
för "mulor"), som rör sig på räls- och
kugg-banor på ömse sidor om farleden.
Angörings-trossarna spelas in och sträckes, så att både
fartygets för och akter ligger centralt i
farledsrännan. Därefter sätter sig bogsersläpet i
gång.
De två främre mulorna på ömse sidor om
bogen drar fartyget framåt och de två, som är
angjorda vid fartygets akter, håller i erforderlig
grad emot, så att fartyget hela tiden med
rodret neutralställt dras mitt igenom
farledsrännan. När släpet anländer till den första slus-
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
