- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
30

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Industriell användning av jordbruksprodukter, av SHl - Utvinning av guano i Grand Canyon, av E R—s - Sovjets järnmalmstillgångar, av J Murkes - Världens handelsflottor, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ha vissa betydande fördelar framför den partiellt
acetylerade som tillverkas i begränsad omfattning.
Den lär sålunda ha bättre resistens mot värme, röta
och nötning samt större hållfasthet och bättre
termoplastiska egenskaper. Den blir emellertid dyrare.

Socker och vassla produceras också i överskott
men erbjuder inte lika allvarliga problem som
spannmål och bomull. Av socker hoppas man att i
framtiden kunna tillverka plast (Tekn. T. 1956
s. 202; 1957 s. 1051). Man har redan framställt ett
antal sackaros-fenol-formaldehydhartser vilka lär
kunna konkurrera med vanliga fenolhartser i
egenskaper och pris. Ur vasslan kan man utvinna
mjölksocker och proteiner. Det förra används nu i
mycket liten mängd, men det kan genom jäsning
överföras till utgångsmaterial för riboflavin och
buta-nol. Mer än 3 600 t/år vassleproteiner produceras,
men man saknar en billig metod för utvinnande av
den värdefulla delen av dem.

Nya kulturväxter, som ger värdefulla industriella
råvaror, skulle kunna bidra till minskning av
överskottet av jordbruksprodukter genom att ta
åkerareal från de nu odlade växtslagen. Av ca 250 000
kända högre växter odlas ca 150 i USA, men bara
80—90 i så stor utsträckning att skördens värde
överstiger 1 M$/år. Kommissionen föreslår därför
studium av ett stort antal växter som är tänkbara
som kulturväxter.

En sådan växt är ricinbusken (Ricinus communis)
som kan odlas i de områden där majsen mognar.
Ricinolja kan nämligen användas i färger,
fernissor, mögelbekämpare och kosmetika. Vidare kan
man ur oljan erhålla sebacinsyra (Tekn. T. 1951
s. 307) som är värdefull vid framställning av
mjuk-ningsmedel för plaster och smörjmedel för
snabbgående maskiner.

Safflor (Carthamus tinctorius) ger en olja som
innehåller 75—80 °/o linolensyra. Denna, som lätt
kan isoleras ur oljan, utgör råvara för ett antal
industrikemikalier. Safflor odlas nu på 40 000 ha i
Kalifornien, Oregon och Nebraska, men odlingen kan
mycket väl utsträckas till mark som nu ger vete.

Genom förädling av majs har man nu fått fram
en hybrid som ger stärkelse, bestående av 82 %
amylos och 18 °/o amylopektin, medan vanlig
majsstärkelse innehåller bara ca 27 °/o amylos och
resten amylopektin. I Mellanvästern genomförs redan
ett program för odling av en majssort ("waxy corn")
som ger en stärkelse mera lik arrowrotstärkelse än
vanlig majsstärkelse (Agricultural & Food Chemistry
aug. 1957 s. 565—566; Chemical & Engineering News
23 sept. 1957 s. 33—34). SHl

Utvinning av guano i Grand Canyon. Guanon i
Bat Gåve i Grand Canyon, Arizona, upptäcktes
under 1930-talet. Genom undersökningar kunde man
konstatera tillgångar om ca 100 000 t. Guanon
förekommer i grottan i pulver- eller puderform.
Denna kanjon är mycket otillgänglig, och därför blev en
linbana enda transportmöjligheten.

Grottans mynning ligger i den nästan vertikala
kanjonväggen 180 m över Colorado River. Från
den drog man först med en helikopter en svagare
kabel upp till övre kanjonranden på motstående
sida, varefter man kunde dra fram linbanans
bärkablar. Avståndet mellan linbanetornen blev ca
2 800 m eller ett av de största som torde existera,
Linbanan går ytterligare upp ca 700 m till
slutstationen.

Guanon tas ut med stora dammsugare och filtreras
ifrån luften med påsfilter, vilka tömmes i fickor
vid linbanestationen i grottans mynning. Linbanans
kapacitet är beräknad till 10 000 t/år. Vid den övre

linbanestationen tömmes guanon i behållare, som
flygs den ca 100 km långa vägen till Kingman,
varifrån transporten går på järnväg.

Guanon håller 10—16 °/o kväve jämte höga halter
av fosfat och kali. I sin finpulveriserade, luktlösa
form är den därför en förnämlig gödsel. Den torde
även kunna användas som råvara vid framställning
av kemikalier.

Undersökningar av ytterligare tillgångar pågår och
med gynnsamt resultat av dessa torde produktionen
komma att ökas. Bat Cave är den enda kända
tillgången av kommersiellt utnyttjbar guano i
Nordamerika (Engineering & Mining Journal juni 1957
s. 112). E R—s

Sovjets järnmalmstillgångar. För järnmalmer,
som inte fordrar anrikning, uppskattas Sovjets
reserver till 5 000 Mt med en genomsnittlig järnhalt
av 55 %>; för lättanrikade malmer är motsvarande
siffror 19 600 Mt och 31 °/o samt för svåranrikade
11 300 Mt och 36 °/o. De totala tillgångarna anses
sålunda vara 35 900 Mt med 37 °/o genomsnittlig
järnhalt. Härav finns 5 500 Mt med 40 °/o
genomsnittlig järnhalt i gruvor som nu är i drift (M L
Skobnikov i Gornyj Zurnal 1957 h. 11 s. 21—28).

J Murkes

Världens handelsflottor. Enligt Lloyd’s Register
Book juli 1957 utgjorde vid halvårsskiftet världens
totala handelstonnage 110 246 000 brt, vilket betyder
en ökning på ett år med 5 046 000 brt. Fördelningen
på de viktigaste sjöfartsnationerna är:

brt förändring

sedan juli 1956

USA ..................................25 911 000 — 235 000

Brittiska Samväldet .. 24 032 000 + 476 000

därav Storbritannien

och Nordirland ________19 857 000 + 312 000

Norge ..............................8 488 000 + 453 000

Liberia ............................7 466 000 + 1 882 000

Italien ..............................4 552 000 + 355 000

Japan ..............................4 415 000 + 339 000

Holland ..........................4 335 000 + 329 000

Panama............................4 129 000 + 203 000

Frankrike........................4 010 000 + 67 000

Tyskland ........................3 606 000 + 399 000

Sverige ............................3 048 000 + 125 000

USSR................................2 709 000 + 73 000

Danmark ........................1 857 000 + 162 000

Spanien ..........................1 505 000 + 67 000

Grekland ........................1 472 000 + 164 000

Argentina ........................1 039 000 — 11 000

Tanktonnaget har på ett år ökat med 1 727 000 brt
och uppgår till 29 938 000 brt, eller 27,2 %> av
världens totala. Den största tankfartygsflottan har
Brittiska Samväldet med 5 951 000 brt (+ 261 000 brt).
Därefter följer Norge med 4 747 000 brt (+ 87 000
brt). Sveriges tankflotta var 939 000 brt (+ 52 000
brt).

I fråga om framdrivningsmaskineriet fördelar sig
världstonnaget på följande sätt.

brt

kolvångmaskiner ....... 35 938 000 (— 388 000)

kolvångmaskiner och

lågtrycksturbiner ...... 2 042 000 (+ 25 000)

ångturbiner ............ 31 313 000 (+ 2 157 000)

dieselmotorer ........... 40 953 000 (+ 3 252 000)

Av ångtonnaget eldas 60 760 000 brt med olja
(+ 2 353 000 brt) och blott 8 533 000 brt (— 559 000
brt) med kol. N Lll

2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free