- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
32

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Stålindustrin i Sovjet, av CS - Nya metoder - Tunnelbrännare för stadsgas, av SHl - Borosilikatglas till kärnor vid gjutning av lättmetall, av SHl - På minimitid Jorden — Mars, av Björn Bergqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För grova maskinkonstruktioner har en rad
låglegerade stål utvecklats med sträckgränser
> 35 och > 40 kp/mm2 i form av plåt, stång
och rör. Materialet används även inom
skeppsbyggeriet, i anläggningsmaskiner, för grova
gasledningar etc. På grund av dess höga
sträckgräns uppnås en viktbesparing av 15—30 %.
Åtta stål tillverkas av naturligt, med Cr och
Ni legerat tackjärn. I samband med
utvecklingen av dessa stål har materialens svetsbarhet
åldringsbenägenhet och sprickkänslighet
ingående studerats, speciellt med hänsyn till en
eventuell värmebehandling (seghärdning) som
sista operation före användningen.

För otätade stål med låg kolhalt
rekommenderas snabbkylning från
normaliseringstemperatur efter valsning. Därigenom höjs
sträckgränsen samtidigt som slagsegheten i kyla
(—40°C) blir god. Anläggningen för sådan
behandling av materialet är under uppförande
vid några verk. Materialet används vid maskin-,
fartygs- och byggnadskonstruktioner.

Man har utvecklat kallvalsad
transformatorplåt, som vid 0,35 mm tjocklek och 50 Hz ger
virvelströmsförluster på < 0,65 W/kg vid en
magnetisk fältstyrka av 1,0 Wb/m2 (10 000
gauss) eller <1,4 W/kg vid 1,5 Wb/m2;
materialet ger >1,9 Wb/m2 vid 25 At. Man arbetar
på att nå ned till < 0,5 W/kg vid 1,0 Wb/m2
och <1,2 W/kg vid 1,5 Wb/m2.

Dragpressningsplåt av icke åldrande typ, med
extremt god pressbarhet, innehållande 0,02—
0,04 % vanadin, har utvecklats och används
inom bilindustrin.

CS

nya metoder

Tunnelbrännare för stadsgas

Vid tillverkning av grova, svetsade stålrör låter man
vid ett brittiskt företag bandkanterna överlappa 12
mm, upphettar fogen till ca 1 500°C och pressar den
mellan trissor varvid en god svets erhålls. Med den
brännartyp, som hittills stått till förfogande, måste
man använda vattengas för att nå tillräckligt hög
temperatur. Man har emellertid nu konstruerat en
ny brännare med vilken stadsgas ger
tillfredsställande resultat. Härigenom har bränslekostnaden blivit
hälften så stor, och svetshastigheten har dessutom
ökats från 3,06 till 4,29 m/h.

Brännaren (fig. 1) består av en avlång metallåda
som omger ett block av eldfast material.
Luft-gasblandningen passerar från metallådan genom ett
galler som hindrar lågan att "slå ned". Den brinner
i en "tunnel" med triangulärt tvärsnitt i det
eldfasta blocket. De heta förbränningsgaserna rusar
då ut med mycket stor hastighet. Vid svetsning av
rör används en yttre och en inre brännare med
något olika utformning.

Tunnelbrännarens effektivitet beror på
förbränningsgasernas stora hastighet. Det har visat sig att
de heta gaserna vid upphettning med låga vanligen
inte direkt träffar det värmda föremålet; det finns
alltid ett luftskikt mellan gaserna och arbetsstyckets
yta. Värmet måste därför passera genom luftskiktet.
En ökning av förbränningsgasernas hastighet måste
medföra en minskning av luftskiktets tjocklek och
därmed av temperaturgradienten över det varigenom
högre temperatur hos arbetsstycket kan uppnås med
en given gas.

En tunnel med konvergenta sidor kan ge
förbränningsgaserna mer än 400 m/s hastighet. Härvid för
lågan ett fruktansvärt oljud varför ett av problemen
varit att minska ljudstyrkan så mycket som
möjligt. Den torde bero av bl.a. tunnelns form, material
och öppning. Man bör t.ex. inte göra tunnelns sidor
parallella, eftersom det då är svårt att undvika
resonansfenomen. Konvergerande sidor med 10—20°
lutning och skrovlig yta har visat sig bäst.

Tunnelbrännare kan givetvis med fördel användas
för andra ändamål än det här nämnda, men de bör
då ges en för varje tillämpning avpassad form (Iron
& Steel aug. 1957 s. 409—410). SH1

Borosilikatglas till kärnor vid gjutning
av lättmetall

Sandkärnors användbarhet för klena kanaler i
gjuten av lättmetallegeringar är begränsad. När smält
metall hälls i formen bildas nämligen gaser genom
att inhibitorer och bindemedel i kärnorna förångas.
Gaserna får inte bubbla genom metallen utan måste
gå bort genom kärnan.

Sandkärnor har en viss genomsläpplighet för gaser,
men i långa och tunna kärnor måste man göra en
kanal för gaserna. Härigenom minskas deras
hållfasthet varför man vanligen förstärker dem med en
ståltråd. Härigenom minskas emellertid kärnans
stabilitet på grund av att metallens
utvidgningskoefficient avviker från sandens. Vid gjutningen slår sig
kärnan varigenom ofta otillåtliga avvikelser uppstår.

Dessa svårigheter lär man nu ha övervunnit genom
att använda kärnor av borosilikatglas. När
gjutstycket tas ur formen följer kärnorna med, men de
avlägsnas genom behandling med ett kemiskt
reagens som angriper glaset men inte metallen. Härvid
erhålls kanaler med släta ytor.

Borosilikatglas är tillgängligt i handeln i ett antal
olika former och är relativt billigt. Då glaset står
emot snabba temperaturväxlingar mycket bra och
har liten värmeledningsförmåga, ger det stabila
kärnor och därmed stor noggrannhet vid gjutningen
(Engineers’ Digest okt. 1957 s. 428). SHl

På minimitid Jorden — Mars

Planetflygningsbanor för minimitid och med
konstant dragkraft har undersökts, med numerisk
till-lämpning på färden Jorden—Mars. Sådana färder
uppskjuts troligen tills framdrivningssystem med

Fig. 1.
Tunnelbrännare för
tillverkning av
svetsade rör, t. v.
yttre och t.h.
inre brännare.

2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free