Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 2 - Nya metoder - Fluorföreningar ur råfosfat, av SHl - Lantmäteri och automatisk databehandling, av Lars Åhstrand - Hydrotermiskt framställda safirer, av SHl - Andras erfarenheter - Färg för fenolplastartiklar, av SHl - Puzzolan i betong, av Tor H Hagerman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fosforn fälls samtidigt. Denna process har vid ett
tillfälle provats i fabriksdrift. Genom en liten
ändring av förfarandet kan man erhålla
ammonium-kryolit av vilken aluminiumfluorid framställs.
Gaser, som avgår vid högtemperaturkalcinering av
råfosfat, är ofta rika på fluorväte. De är relativt
rena, och man kan därför direkt utvinna fluorvätet
genom användning av en lämplig
absorptionspro-cess. Man har funnit att om gasen får passera
genom två seriekopplade bäddar av natriumfluorid,
den första vid 300°C och den andra vid 100°C,
stannar all svaveltrioxid i den första och största delen
av fluorvätet i den andra, medan C02, CO, S02 och
H,0 passerar genom båda bäddarna. När den andra
bäddens absorptionsförmåga minskat till 60 °/o av
den ursprungliga, upphettas den till 350°C varvid
fluorvätet frigörs (Chemical Engineering News 23
sept. 1957 s. 81—82). SHl
Lantmäteri och automatisk databehandling
Man började redan för ett tiotal år sedan inom
lant-mäteriet att använda hålkortsmaskiner vid lösning
av diverse uppgifter i samband med fastighetsteknik,
värdering och andra moment inom
samhällsplaneringen. Metoderna har sålunda utnyttjats vid
uppgörande av ägobeskrivningar, hävdeförteckningar
och delningsbeskrivningar, för beräkning av
skogs-likvider m.m. Arbetena har utförts av Lantmäteriets
distriktsorganisation i samarbete med International
Business Machines och Statistiska Centralbyrån.
Numera användes också matematikmaskinen Besk
för geodetiska och fotogrammetriska beräkningar.
Under 1956 hade Lantmäteriets Centralkontor
sammanlagt nio triangelnätsutjämningar (omfattande
minst två nypunkter) om tillsammans 111
triangelpunkter. Program har nu upprättats även för enkla
avskärningsberäkningar, triangelnätsutjämningar,
enkla ortogonaltransformationer och
Helmert-trans-formationer. I stereoinstrument bestämda
koordinater transformeras till markoordinater. Geodetiskt
mätta polygontåg beräknas i Alwac III-E.
Framförliggande arbetsuppgifter är
tillrättaläggandet av ytterligare planeringsproblem för automatisk
databehandling. Närmast riktar sig intresset på
inventeringsarbeten, analys av sådant material samt
uppställandet av prognoser, allt till grund för själva
planeringsuppgiften. På den sistnämnda bör man så
småningom kunna koppla in operationsanalytiska
metoder. Lars Åhstrand
Hydrotermiskt framställda safirer
I USA håller man på att utveckla en hvdrotermisk
metod för framställning av safirer enligt den
princip som tillämpas vid tillverkning av
kvartskristaller (Tekn. T. 1950 s. 1137). På detta sätt har man
erhållit safirer med dimensionerna 18 X 18 X 6 mm.
De uppges vara praktiskt taget fria från inre
spänningar vilket inte gäller för safirer, framställda
enligt gängse smältmetoder (Tekn. T. 1950 s. 1139).
Safirer, erhållna enligt den hydrotermiska metoden,
kan därför bli av värde som material i linser,
prismor och andra optiska detaljer. Safir har nämligen
god genomsläpplighet för infrarött ljus och särskilt
för ultraviolett. Man använder ibland naturliga
safirer i optiska apparater, men de är mycket dyra.
Vid tillverkning av safirer fyller man en liten,
sil-verinklädd autoklav till 70—80 °/o med 1-molar
na-triumkarbonatlösning och sätter till råvara i form av
aluminiumoxid eller aluminiumhydroxid som lägger
sig på kärlets botten. Ympkristaller, skurna från en
korundstav, hängs på en silverställning i kärlets
övre del. Safirer bildas på ympkristallerna vid mer
än 400°C och 2 100 at. Man har nått en
tillväxthastighet av 0,25 mm/dygn, men på grund av
erfarenheterna från kvartskristalltillverkningen tror
man att den kan ökas till den tiofaldiga genom
ändring av betingelserna.
Vid användning av aluminiumhydroxid som råvara
kan man vid lämplig temperatur och lämpligt tryck
framställa små kristaller av korund utan ympning.
Man tror att denna process kan utvecklas så alt den
kan utnyttjas vid tillverkning av korund till
slipmedel. Sätter man rätt mängd natriumbikromat till
sodalösningen, får man syntetiska rubiner
(Chemical & Engineering News 23 sept. 1957 s. 62).
SHl
andras erfarenheter
Färg för fenolplastartiklar
Fenolplaster är billiga, lättbearbetade, har god
formstabilitet och goda elektriska egenskaper, men de
har dålig resistens mot solljus och kan erhållas bara
i mörka färger. Det senare har gjort att de inte
kunnat utnyttjas för åtskilliga ändamål, men denna
nackdel sägs nu vara undanröjd genom att en grupp
täckande färger med god adhesion till fenolplaster
utarbetats.
Som bindemedel i färgerna används ett epoxiharts.
Nästan vilken färgnyans som helst kan erhållas,
och ytan kan göras djupmatt till glänsande. Färgen
anbringas i ett skikt utan grundfärg och kan
lufttorkas, torkas vid förhöjd temperatur eller brännas.
Vid lufttorkning kan artiklarna hanteras efter 2 h
och packas efter 24 h; torkade vid 60°C under 10
min kan de hanteras genast och packas lätt efter
30 min; brända 1 h vid 120°C kan de genast
hanteras och packas (Modern Plastics maj 1957 s. 115
—116). SHl
Puzzolan i betong
I betong inträffar som regel inga tydliga reaktioner
mellan cementkomponenten och ballastmaterialet
eller dess vittringsprodukter. Bland de få
undantagen härifrån är reaktionen mellan alkalier i
ce-mentet occh eventuellt förekommande löslig
kiselsyra i ballastmaterialet den viktigaste. Framförallt
i USA har den orsakat allvarliga svällningsskador
och givit anledning till omfattande undersökningar.
Även i Danmark har vissa sorter av flinta i
ballasten åstadkommit liknande skador. Den därstädes
verksamma kommittén har på sitt program också
tagit upp frågan om man genom tillsats av material
erhållet ur inhemska råvaror kan hindra sådana
svällningsskador. Utgångsläget för detta program
var det sedan länge kända förhållandet att om
ämnen i finpulvriserad form, hållande lättlöslig
kiselsyra, puzzolaner (Tekn. T. 1955 s. 198), sättes till
betongen vid beredningen, förbrukas
alkaliöverskot-tet redan innan skadlig svällning kan äga rum.
Svällningen bestämdes på prismor i storlek 25 X
25 X 250 mm på bruk, berett med tämligen alkali-
2Q TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
