Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 3 - Kavitationsprov med propellrar bakom akterskepp, av Carsten D Lövstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riktning och kompenserar för den periferiella
variationen genom att införa en empirisk
säkerhetsmarginal på kavitationstalet. För att
kunna jämföra kavitationsegenskaperna hos
olika profiltyper och belastningsfördelningar
är det emellertid önskvärt att efterlikna det
hastighetsfält som uppträder bakom
enpropel-lerbåten. Vid Karlstads Mekaniska Verkstads
(KMW) propellerlaboratorium har man sedan
1948 utfört kavitationsprov med delmodeller
av akterskepp placerade framför propellern. I
denna redogörelse skall beskrivas
provningsmetodiken samt några av de provresultat som
erhållits.
Fig. Maximalmått för delmodell av akterskepp.
Provanordning
Vid val av metod för framställning av ett
variabelt hastighetsfält i en kavitationstank måste
man beakta att det nominella medströmsfältet
bakom båten skall efterliknas så nära som
möjligt, speciellt när det gäller den region med
hög medström som finnes bakom akterstäven.
Vidare skall relationen mellan nominell och
effektiv medström tillnärmelsevis vara
densamma i tanken som bakom fartyget, och
slutligen skall modellpropellern vara av sådan
storlek att skaleffekten blir den minsta möjliga.
Med en mindre tank, enligt van Lammeren2,
med inbyggd hastighetsregulator, bestående av
ett stort antal ventiler som regleras
individuellt, kan axialkomponenterna i den
nominella medströmmen reproduceras med god
noggrannhet medan däremot de tangentiella
och radiella komponenterna försvinner. Vid
KMW:s propellerlaboratorium var problemet
att i den befintliga tanken framställa ett
variabelt fält. Den enda praktiska lösningen var då
att placera en modell av akterskeppet framför
propellern. Med detta arrangemang uppnår man
dessutom ett tredimensionellt hastighetsfält.
Vid rimlig storlek på propellermodellen blir
modellen av skrovet emellertid för stor för att
rymmas i tankens3 mätsektion. Därför
använder man en delmodell av akterskeppet, fig. 3.
Propellern drives av den vanliga
dynamometern, fig. 4. Hastigheten mäts med ett
pitot-rör som förs in i tanken i propellerdiskens
plan, fig. 5. Röret kan vridas och förskjutas,
så att mätning kan företas i ett godtyckligt
antal punkter. Avläsningen på mätsektionens
fasta pitotrör, fig. 5, ger referenshastighet.
Också det statiska trycket mäts i propellerns
plan. Vid mätning av hastighet och tryck är
rörets mätdel axiellt inriktad. På grund av de
tangentiella och radiella
hastighetskomponenterna får mätningen därför ett visst fel, men
då resultaten i första hand används för
jämförelse med analoga mätningar i släptank kan
man bortse från dessa fel.
Kavitationstal och framdrifttal
Den effektiva medelmedströmmen bestämmes
med propellern som medströmsintegrator. Om
man med v betecknar hastigheten som indike-
Fig. 4. Placering av modell i mätsektion.
Fig. 5. Snitt
genom
mätsek-tionen i
propellerplanet.
Fig. 6. Frigående prov; atmosfärtryck; <o effektiv
medströmsfaktör, KT= TV^ßV, Kq= Q/QD5n", T
propellertryckkraft, Q vridande moment, Q vattnets
täthet, D propellerdiameter, n varvtal.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
Mätpunkter med
rörligt pitotrör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
