Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Elkonsumtion och industriellt framåtskridande, av Sven Lalander och Nils Holmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Årlig [-bränslekonsumtion, produktionsindex, elkonsumtion,-]
{+bränslekonsum-
tion, produk-
tionsindex, el-
konsumtion,+}
arbetarantal
samt installerad
drivkraft i
svensk industri
1913—1956.
med ca 2,5 % per år. Under efterkrigsåren har
stegringen dock varit något snabbare.
Elförbrukningens andel av den totala
energiförbrukningen har långsamt vuxit från ca före
kriget till ca % under första hälften av
1950-talet. (Elektriciteten har omräknats till
bränslevärde i stort sett efter bränsleförbrukningen
i större ångkraftverk, dock med lägre
omräkningstal för lågvärdig värmeanvändning).
Elförbrukningens fördelning på olika
konsumentgrupper framgår av tabell 3.
Elångpannorna, som huvudsakligen användes
inom industrin, har särskilts, eftersom de
utnyttjas endast i mån av tillgång på
vattenkraftöverskott och därför betraktas såsom en
sekunda kraftleverans. Man finner att indu-
Tabell 3. Elförbrukningens fördelning på olika
kons umen tgru p per
1913 1934 1956
MWh MWh MWh
Industri ............ . . . 1 278 4 006 14 141
Samfärdsel ......... 19 320 1 688
Detaljförbrukning . . . 56 721 6 396
Elångpannor ........ — 209 598
Förluster ........... 96 747 3 836
Totalt .............. . . . 1 449 6 030 26 659
strins andel av den prima elkonsumtionen
(industri + samfärdsel + detaljförbrukning) har
sjunkit kraftigt från 94 % år 1913 till 63,5 %
år 1956. Samfärdselns andel var till en början
mycket obetydlig men steg till ett maximum
på 12 % i början av 1940-talet då större delen
av järnvägselektrifieringarna hade genomförts
för att sedan åter sjunka till 7,5 % år 1956.
Detaljförbrukningens andel har däremot
successivt stigit från obetydliga 4 % år 1913 till
29 % år 1956. Denna stegring fortsätter och
under några av de senaste åren har
detaljförbrukningens absoluta ökning överstigit
industrins. Även om detaljförbrukningen omfattar
vissa rent produktiva näringsgrenar såsom
t.ex. jordbruket, innebär denna utveckling i
stort sett att en allt större del av
investeringarna för nya kraftanläggningar reserveras för
den privata konsumtionen och en allt mindre
del för de produktiva näringsgrenarna.
Industrins elkonsumtion 1913 — 1956
Liksom den totala elförbrukningen har även
industrins elkonsumtion stigit kontinuerligt,
fig. 2 (de sekunda leveranserna till
elångpan-nor är ej medräknade). Konjunkturens
inverkan är dock större och ökningstakten något
lägre. Utvecklingen motsvarar en
genomsnittlig stegring med ca 5,5 % per år. Några
mättnadstendenser i den exponentiella stegringen
kan ej spåras.
Fullständig statistik över industrins
bränsleförbrukning finnes endast för den senaste
tio-årsperioden. Approximativa beräkningar
har emellertid utförts för fyra tre-årsperioder
1927—1929, 1937—1939, 1947—1949, 1951—
1953. Dessa visar för 24-årsperioden 1928—
1952 en genomsnittlig stegring på knappt 2 %
per år. Bränsleförbrukningen synes närmast
ansluta sig till en lineär ökningslinje. Om
elenergin omräknas efter liknande grunder som
tidigare angivits, visar det sig att
elkonsumtionens andel av industrins totala
energikonsumtion stigit från 39 % år 1927—1929 till
44 % år 1951—1953. Orsaken till att stegringen
ej blivit större är att omräkningsfaktorn
mellan elektricitet och bränslen successivt
sjunkit på grund av förbättrad verkningsgrad i
ångkraftverken, ökningen av industrins totala
energikonsumtion har genom en dylik
förbättring av bränsleekonomin kunnat begränsas till
2,2 % per år.
Det är anmärkningsvärt att industrins
produktionsutveckling mycket nära ansluter sig
till den prima elkonsumtionen under hela
perioden från 1913 fram till slutet av 1940-talet.
Under 1950-talet har emellertid en radikal
ändring skett. Trots att industriproduktionen
stigit med endast 12 % under fem-årsperioden
1951—1956 har elkonsumtionen stigit med
hela 40 %. Orsaken härtill synes främst vara
en djupgående strukturändring inom industrin
med starkt stigande produktion inom den
tunga kapitalvaruindustrin och tillbakagång
inom den lätta konsumtionsvaruindustrin.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
