Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 4 - Elkonsumtion och industriellt framåtskridande, av Sven Lalander och Nils Holmin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den installerade drivkraften har ökat
mycket jämnt efter en exponentiell kurva med 4,7
% årlig stegring. År 1913 utgjordes endast
48 % av drivkraften av elmotorer, men
elektrifieringen gick snabbt framåt och redan tio år
senare hade procentsatsen stigit till 75 och i
början av 1940-talet var elektrifieringen av
drivkraften praktiskt taget avslutad.
Ända fram till senare hälften av 1940-talet
hade svensk industri tillfredsställande tillgång
på arbetskraft. Antalet arbetare steg därför i
stort sett i takt med produktionsökningen, dock
ej lika snabbt. Under perioden 1913—1946
ökade således arbetarantalet med 80 % medan
produktionen steg med 210 %. Produktiviteten
ökade alltså under denna period med drygt
70 % eller ca 1,7 % per år. Under
efterkrigs-perioden har tillgången på arbetare varit
ytterst knapp och arbetarantalet har endast
kunnat ökas med 4 % under 1946—1955. Trots
detta har produktionen under samma period
stigit med 34 %, vilket motsvarar en
produktivitetsförbättring på 3,3 % per år.
Det är ingen tvekan om att
produktivitetsförbättringen möjliggjorts genom den fortgående
elektrifieringen. Den av även andra faktorer
framdrivna snabba produktivitetsstegringen
under det senaste decenniet har å andra sidan
bidragit till den exceptionellt starka stegringen
av elkonsumtionen. Ett mått på elektricitetens
betydelse för produktiviteten utgöres av
elkonsumtionen per arbetare, som stigit från 3 550
år 1913 till 20 100 år 1955 (här har
elångpanne-leveranserna ej medtagits).
Komplett statistik över elektricitetens
användning inom industrin föreligger ej. Sedan några
år tillbaka insamlas dock uppgifter över
användningen av elugnar, tabell 4.
Motorkraften utgör alltså fortfarande det
dominerande användningsområdet. Eftersom
el-värmet tidigt vann insteg inom svensk industri
bl.a. för avsättning av vattenkraftöverskott
förefaller det sannolikt att elvärmet hittills ej
bidragit i större utsträckning till den snabba
stegringen av industrins elkonsumtion.
Utvecklingstendenser inom olika
industrigrupper
Ur elkonsumtionssynpunkt har de olika
industrigrupperna mycket olika karaktär. Detta
framgår tydligt av t.ex. elkonsumtionen per
arbetare, som 1955 varierade från 74 000 kWh
inom den kemisk-tekniska industrin till 3 800
kWh inom textilindustrin, fig. 3 och tabell 5.
Härav framgår att den genomsnittliga
elkonsumtionen per arbetare för hela industrin i
mycket hög grad beror av industrins struktur.
En internationell jämförelse mellan olika
länder för industrin som helhet har därför ringa
värde om ej samtidigt industrins struktur
analyseras.
Tidigare har visats, att elförbrukningen per
invånare långt ifrån är ett entydigt mått på
ett lands välstånd. Detta faktum framstår klart
vid en jämförelse mellan elkonsumtion och
Fig. 3. Elkonsumtion per arbetare och dr i olika industrigrupper: 1
ke-misk-teknisk industri, 2 pappers- och grafisk industri, 3 jord- och
stenindustri, 4 malmbrytning och metallindustri, 5 livsmedelsindustri, 6
träindustri, 7 läder-, hår- och gummivaruindustri, 8 textil- och
beklädnadsindustri.
förädlingsvärde inom olika industrigrupper.
Elkonsumtionen per förädlingsvärde har
beräknats för de olika industrigrupperna i
Sverige 1955, fig. 4. Detta värde varierar från 2,1
kWh/kr för den kemisk-tekniska industrin till
Tabell 4. Elektricitetens användning inom
industrin 1954
10® kWh °/o
Belysning ............................ 1,1 8
Drivkraft (elmotorer) ................. 8,1 60
Högvärdig värme (elugnar) .......... 1,8 14
Lågvärdig värme (elhyttor, elångpannor) 1,4 11
Elektrolys ........................... 1,0 7
Totalt ............................... 13,4 100
Tabell 5. Elkonsumtionen per år i förhållande
till arbetarantal och förädlingsvärde inom
vissa industrigrupper 1955
kWh/
arbetare kWh/kr
Malmbrytning och metallindustri 17 000 0,75
Järn- och stålverk samt andra
metallverk .................. 85 000 3,1
Ferrolegeringsverk ........... 470 000 14,2
Mekaniska verkstäder......... 6 000 0,30
Instrument- och urfabriker .... 2 200 0,10
Jord- och stenindustri ......... 18 000 1,0
Cementfabriker .............. 152 000 4,0
Träindustri ................... 5 900 0,40
Pappers- och grafisk industri . . 56 000 2,0
Träsliperier .................. 290 000 9,6
Livsmedelsindustri ............ 10 600 0,40
Textil- och beklädnadsindustri . . 3 800 0,30
Läder-, hår- och gummivaru-
industri ..................... 4 500 0,25
Kemisk-teknisk industri ........ 74 000 2,1
Elkemisk industri ............ 240 000 7,7
Industrin, totalt ............... 20 100 0,87
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 (p3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
