Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 6 - Förpackningen som rostskyddshjälpmedel, av Erik Wallenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett annat flexibelt material är formföljande
vävlaminat eller vaxväv varmed avses ett
la-minerat material bestående av väv, som svarar
för den mekaniska styrkan, en fuktbarriär,
vanligen lackerad viskosfilm, samt en stor
mängd plastiskt kolvätevax, som i hög grad
bidrar till tätheten, möjliggör försegling och gör
materialet vikbart utan återhämtning
("dead-folding"). Laminatet har stor formbarhet och
smidighet. Det har även en viss klibbighet,
som kan anpassas efter kraven i de enskilda
fallen, så att det kan förseglas antingen utan
speciell värmetillförsel eller efter en helt svag
uppvärmning.
Genom en lätt tilltryckning kan materialet
fås att helt anpassa sig efter det inneslutna
föremålets kontur, varefter det behåller sin
form. Härigenom reduceras den innanför
barriären inneslutna luftmängden till ett
minimum. Materialet kom fram under kriget och
användes då i stor utsträckning vid transport
av krigsförnödenheter och har sedan även
använts för civilt bruk.
Mikroklimatet
Antag att ett järnföremål, för enkelhetens skull
t.ex. en cylinder, är förpackad i en stadig
kartong. Denna omges med en fuktbarriär, t.ex.
Polyfoil, som värmeförseglas, eller en zinklåda,
som lödes igen. I kartongen har man
dessförinnan placerat en viss mängd papper för att
få stötdämpning etc.
I kartongen har man då samtidigt oavsiktligt
inneslutit en luftmängd, som inte är helt torr
utan innehåller vatten i en mängd som beror
på luftfuktigheten i den lokal, där
inpackningen skett. Dessutom har man emellertid också
med kartongmaterialet och papperet fått med
en vattenmängd, som vanligen är många
gånger större än den som den inneslutna luften
innehåller. Papperet och kartongen är
nämligen hygroskopiska material och innehåller
alltid fuktighet i varierande grad allt efter
fuktigheten i den lokal, vari papperet lagrats. Då
lagringen ofta sker i relativt fuktiga lokaler
(vilket är högst olämpligt), kan papperets
fukthalt vara ganska avsevärd.
Papperet avger då fukt till den inneslutna
luftmängden tills ett jämviktstillstånd inträder,
ungefärligen motsvarande luftfuktigheten i den
lagerlokal, vari det tidigare förvarats.
Resultatet blir alltså detsamma som om godset
packats i den atmosfär, i vilken emballaget
lagrats. Detta behöver givetvis inte innebära, att
den relativa luftfuktigheten inuti paketet
alltid kommer att ligga över den kritiska
gränsen. Även om denna inte uppnås vid
inpackningen, kan emellertid godset rosta på grund
av temperaturändringar, vid vilka det inre
klimatet, mikroklimatet, ändras.
Kondensering
Om godset t.ex. är packat i Sverige under
vintern och det exporteras till tropikerna,
värms förpackningen upp utifrån varvid kar-
Fig. 1.
Maskinförpackning, upptill
vanlig låda, nedtill
"omvänd låda".
tongen och papperet avger vattenånga.
Fuktbarriären hindrar fuktigheten att avvika utåt,
varför den anrikas i kollits inre. Eftersom
uppvärmningen av godset i paketets centrum
släpar efter, måste man enligt lagen 0111 kalla
väggen räkna med en kritisk luftfuktighet eller en
kondensering av vatten på järnföremålets yta,
som kan orsaka röstning, trots att
fuktbarriären är intakt.
Även en utifrån kommande
temperatursänkning kan givetvis orsaka röstning genom den
förhöjning av den relativa luftfuktigheten som
avkylningen för med sig. Kondenseringen
kommer emellertid i det fallet att först ske på
emballageväggens insida som är den kallaste
delen. Är denna då täckt av några skikt
papper med en viss absorptionsförmåga, har detta
en viss buffertverkan genom att fungera som
en svamp, och någon skada inträffar kanske
ej till en början. Saknas detta absorberande
skikt utjämnas temperaturen snabbare, och
även det paketerade godset kommer därför
snart att ha nåtts av den kritiska fuktigheten,
eventuellt i form av kondensat.
"Den omvända lådan"
En förpackning blir i praktiken inte alltid helt
tät. En trälåda för transport av en maskin är
vanligen klädd med en fuktbarriär av något
slag, t.ex. asfaltbehandlat papper. Sedan
maskinen placerats i lådan läggs ett ark sådant
papper över och locket spikas igen. Springor
vid locket kan då knappast undvikas. Lådan
representerar därmed ett mycket intressant
typfall, fig. 1 upptill.
Fuktig luft är i praktiken vanligen kallare än
torrare luft; den förra är därför tyngre än den
senare, trots att den vid samma temperatur har
något lägre täthet. Denna skillnad är nämligen
så liten, att den lätt överträffas av den skillnad
i täthet som några graders temperaturskillnad
kan åstadkomma. Fuktig luft kommer därför
att rinna ner i lådan genom otätheterna och
orsaka en försämring av mikroklimatet i den.
Förbättras det yttre klimatet, vilket vanligen
är liktydigt med en uppvärmning, har denna
låda en tendens att kvarhålla det sämre
klimatet. Vid en yttre klimatförsämring rinner
mera fuktig luft in i lådan. Denna utestänger
alltså det skonsammare klimatet men släpper
in det skadligare.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
