Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 6 - Utvecklingen av butylgummi, av William J Sparks - Nya metoder - »Sorptiv extraktion», av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9.
Bromssträcka vid låsta
hjul, t.v. på våt
och t.h. på torr
betongväg; A
GRS-däck, o [-butijlgummi-däck.-]
{+butijlgummi-
däck.+}
Fig. 8. Ljudspektrum för — GRS-däck och–-
butylgummidäck.
Av försöksresultaten framgår att man nu kan
tillverka butylgummidäck som löper vid lägre
temperatur och håller längre än lika
konstruerade, kommersiella däck av GRS-naturgummi.
Däck av butylgummi för personbilar slits
ungefär lika fort som vanliga däck av
GRS-naturgummi. Hållbarheten varierar mycket med
körvanorna och betingelserna vid körningen.
Vid prov har förutsagd livslängd för däcken
varierat mellan 13 000 och 180 000 km.
En framstående egenskap hos
butylgummidäck är deras vägegenskaper. De skriker
relativt litet vid körning i skarpa kurvor (fig. 8),
och speciella prov har visat att de i hög grad
dämpar högfrekventa vibrationer med liten
amplitud. Butylgummi ger större friktion än
GRS-naturgummi mot såväl en torr som våt
vägbana. Därför blir bromssträckan vid låsta
hjul mindre för butylgummidäck (fig. 9).
Överraskande nog har emellertid butylgummi
vunnit sin största framgång i lastbilsdäck.
Orsaken härtill är dess stora resistens mot ozon,
varför det inte spricker vid lagring. För däck
till militärbilar, som måste förvaras lång tid,
är detta av mycket stor betydelse. Flera ame-
rikanska gummifabriker tillverkar nu
lastbilsdäck av butylgummi för utprovning.
Personbilsdäck produceras i halvstor kommersiell
skala i USA.
Framtiden
Butylgummis vulkbarhet beror på ett litet
antal dubbelbindningar i molekylernas
kolkedjor, men butylgummi med andra funktionella
grupper kan tänkas, t.ex. ett klorerat gummi
med formeln — CH2C(CH3) :CHCHC1—. Detta
kan lättare kombineras med naturgummi än
vanligt butylgummi och kan vulkas med många
andra ämnen än svavel. Vidare kan det
ytterligare modifieras, t.ex. så att det får större
elasticitet vid rumstemperatur.
Man kan därför i framtiden vänta många nya
syntetiska gummisorter. De kommer att ha
långa molekyler med det för vulkning
nödvändiga antalet reaktiva grupper och dessutom
reaktiva substituenter som möjliggör
tvärbindning med många andra ämnen än svavel.
Tillgången på ett antal gummisorter med
olika egenskaper har många fördelar. Vid
användning av bara en gummisort till t.ex. ett
däck måste man ge materialet egenskaper som
är en kompromiss mellan dem som är idealiska
för däckets olika delar. Då de nya
polymerer-na blir kombinerbara med butylgummi, kan
man konstruera det första sammansatta
bildäcket där varje gummisort tjänar det
ändamål för vilket det är lämpligast.
nya metoder
"Sorptiv extraktion"
Extraktiv kristallisation (Tekn. T. 1956 s. 927) är
grundad på karbamids och tiokarbaniids förmåga
att bilda sorptionsföreningar (klatrat) med vissa
alifatiska, organiska föreningar (Tekn. T. 1950 s.
920; 1952 s. 825), vilka därför genom utfällning av
klatraten kan skiljas från ämnen som inte ger
klatrat. Man har nu i USA utarbetat en ny
separeringsprocess som också är grundad på
klatratbild-ning. Den kan därför sägas vara en typ av
extraktiv kristallation.
Som klatratbildare utnyttjas emellertid en typ av
komplexföreningar vilka inte tidigare har använts
för separering. De innehåller en metallatom, en
anjon och en basisk kväveförening. Som exempel
kan nämnas
tetra(4-acetylpyridino)nickelditiocya-nat. Metallkomponenten kan emellertid också vara
kobolt, järn eller mangan; pyridin och kinolin eller
deras derivat kan användas som basisk komponent,
och anjonen kan vara tiocyanat-, klorid-,
cyanid-eller nitritjon.
I praktiken behandlas en kolväteblandning med en
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1()3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
