Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - Vanguard Sputnik Explorer, av Åke Hjertstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla inre delar samt skalytorna poleras
spegelblanka. Därefter följer elektrolytisk
förkoppring, försilvring och förgyllning med
högglans-polering för varje skikt. Sedan belägges
skalets ytterytor med förångat krom, ett skikt av
transparent kiseloxidbeläggning, en
mikroskopiskt tunn hinna med aluminiumånga och till
slut ännu ett kiseloxidskikt som, ehuru
genomsläppligt för synligt ljus, emitterar infraröda
våglängder.
Genom dessa åtgärder och genom
temperatur-reglerande strömbrytare i elektroniken avser
man att hålla satellitens inre inom en tolerans
av ± 20 % från ideala medeltemperaturen för
utrustningen.
Vanguards totala vikt på 10 kg fördelar sig
med ca hälften på skal och övrig struktur och
resten på instrument och elektronisk
utrustning, fig. 5.
Babyvanguard-satelliten, fig. 7 och 8,
innehåller endast sändare avsedda för
lokalisering av uppfartsfarkosten och satelliten genom
fasjämförelse i en markanläggning. Ena
sändarens frekvens ändras med
skaltemperaturen. Strömkällan är torrbatterier och sex
soldrivna batterier.
Sputnik-projekten
Här återgivna uppgifter är delvis baserade på
vad som publicerats i Sovjet i press och radio
sedan den första ryska satelliten sänts upp.
Uppfarts- och satellitbana
De enda uppgifter, som lämnats, är återgivna
inom parentes i fig. 1. I princip torde
Vanguards och Sputniks uppfartsbanor vara rätt
lika. Man vet ej var starten skett.
Beträffande Sputnik 1 låg banan den första
tiden med perigeum 220—250 km över jord-
Fig. 8. Babyvanguard inplacerad med sin drivraket i
andra stegets topp. Antennerna kan ej fällas, varför
de avkortats till 30 cm från Vanguards fällbara
antennlängd på 76 cm. Samma frekvenser används i
båda Vanguard-projekten.
ytan och apogeum på 900 km höjd.
Omloppstid var 96,2 min (Tekn. T. 1957 s. 989).
Beträffande Sputnik 2 torde banan ha legat
med perigeum som Sputnik 1 och med
apogeum på 1 600 km höjd, varemot svarar en
omloppstid på nära 104 min.
Starterna gick i nordostlig riktning med krets-
Fig. 9. Sputnik
l:s bana den
11 oktober 1957
enligt
amerikanska uppgifter.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
