Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - Turbindrivna bilar med frikolvsgasberedare, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Person
bilschassi med [-frikolvsgas-beredare framtill-]
{+frikolvsgas-
beredare fram-
till+} och turbin
baktill.
Turbindrivna bilar
med
ffrikolvsgasberedare
621.432.9
Genom användning av frikolvsgasberedare
(Tekn. T. 1953 s. 362) i stället för vanlig
brännkammare med separat turbindriven
kompressor vinner man betydande principiella fördelar
för de turbindrivna bilarna. Anordningen blir
dock mer komplicerad. De viktigaste av dessa
fördelar är en så stark minskning av
bränsleförbrukningen, att den blir jämförbar med
moderna förgasar- och dieselmotorers såväl vid
full belastning som vid delbelastning.1-3 Vidare
blir temperaturen på gasen för drivturbinen
icke högre än normal avgastemperatur,
maximalt ca 460° C, varigenom de svåra
metallurgiska problemen vid vanlig turbindrift bortfaller.
Turbindriftens principiella fördelar, särskilt
möjligheten att använda billiga bränslen,
såsom fotogen, lågvärdiga dieselbrännoljor och
t.o.m. eldningsolja samt bensiner och
dieseloljor med hög svavelhalt och oberoende av
oktan- eller cetantal, bibehålls oförändrade.
Likaledes kvarstår de för turbindrift speciella
biltekniska fördelarna som stigande
vridmomentkurva vid minskad hastighet samt
minskade dimensioner och vikt för motorn jämfört
med konventionella bilmotorer. Vissa
karaktäristiska nackdelar saknas dock icke1,2f s.
Konstruktion
Under de senaste åren har gjorts ett betydande
utvecklingsarbete för turbindrivna bilar med
frikolvsgasberedare inom USA:s båda största
bilkoncerners forskningsavdelningar. Relativt
nyligen har offentliggjorts en del resultat från
flera tiotusental körtimmar på provbänk och i
Fig. 2. Schema för frikolvsgasberedarens
verkningssätt; 1 expansionsslag (b luftfjäderrum), 2
utblds-ning och spolning (c kompressorcylindrar), 3
kompressionsslag.
praktisk drift med prototyper av motorer och
kompletta provbilar, en personbil med 250 hk
effekt samt en traktor med 100 hk effekt. Dessa
effekter är relativt små jämfört med hittills
förekommande turbinmotorer av detta slag,
som vanligen har effekter på över 1 000 hk och
är avsedda för fartyg, stationära anläggningar,
motorlok o.d. De starkt varierande
driftförhållandena för bilmotorer har även krävt
många överväganden och
specialkonstruktioner. Detaljerade beskrivningar av dessa har
ännu icke framlagts.
Denna typ av turbinmotor kan i stort sett
betraktas som en tvåtakts, vattenkyld
dieselmotor av motkolvstyp med inbyggd
kolvkompressor för spolningsändamål.
Förbränningstrycket lämnar energi för kompression och för
drift av kompressorn, och förbränningsgaserna
tillsammans med spolningstryckluften lämnar
gas till bilens turbin. Speciell turbin för
kompressordriften bortfaller sålunda i detta fall.
Drivturbinen får såsom nämnts gas av
relativt låg temperatur, och den kan anbringas
intill eller på avstånd från gasberedaren efter
bilkonstruktörens önskningar med hänsyn till
viktfördelning m.m. (fig. 1). Turbinaxelns
varvtal (ca 42 000 r/m) nedbringas med en reduk-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
