Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 7 - Turbindrivna bilar med frikolvsgasberedare, av EBr - Nya metoder - Sprutade aluminiumpackningar, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 7. Traktor med 100 hk turbinmotor med
fri-kolvsgasberedare.
Data för provmotorer
Personalbilsmotorn på 250 hk (fig. 6) har
längden 100 cm, bredden 86 cm och höjden 46 cm.
De båda förbränningscylindrarna i
tvillingkonstruktion, har diametern 102 mm och
kompressorcylindrarna 280 mm. Maximala effekten
utvecklas vid 2 400 slag/min, och
tomgångs-hastigheten är 100 slag/min.
Bränsleförbrukningen vid full belastning är icke fullt 204
g/hkh, men den beräknas kunna nedbringas
till under 180 g/hkh. Man har övervägt att
anordna en efterbrännare i gasturbinledningen,
vilket anses möjligt,1 emedan gasen innehåller
omkring 16 % syre och maximalt icke har
högre temperatur än ca 460°. Tillskottseffekten
skulle användas vid tillfälliga behov av stor
effekt, vid accelerationer o.d. Självfallet får
temperaturen av drivgasen icke överstiga det
ur materialsynpunkt kritiska värdet för
turbinen. Man anser sig även ha möjlighet1’2 att
icke obetydligt öka gastrycket från nuvarande
ca 3 kp/cm2.
Den mindre motorn (fig. 7) för
traktorändamål har yttre dimensionerna 94 cm längd och
16 cm diameter för motorcylindern.
Inmonterad i traktorn har gasberedaren ined tillbehör
inklusive turbin längden 172 cm och höjden
102 cm, vilket är betydligt mindre än
dimensionerna för 75—100 hk dieselmotorer för
samma ändamål (fig. 8). Även vikten är betydligt
mindre eller ca 520 kg jämfört med 540 till
1 440 kg för dieselmotorer — allt enligt den
amerikanska tillverkarens uppgifter. Motorn
ger ca 100 hk vid 2 400 slag/min.
Förbränningscylinderns diameter är 95 mm och kompres-
sorcylindrarnas 230 mm. Turbingastrycket
uppges vara så högt som ca 3,6 kp/cm2. Det bör
tilläggas, att enligt föreliggande uppgifter kan
gasberedaren användas inom ett effektområde
från 50 till 150 hk och att olika storlekar av
motorer inom detta, effektområde kan
tillverkas med mycket ringa förändringar av de
tillverkade standarddetaljerna3’4-5.
Slutord
De omnämnda båda turbindrivna fordonen med
gasberedare av frikolvstyp är icke färdiga för
serietillverkning i större skala. De bör
betraktas som ganska långt utvecklade prototyper.
Åtskilliga detaljproblem har ännu icke fått för
praktisk drift slutgiltig lösning t.ex. smörjning,
material- och tätningsförhållanden,
regleringsanordningar och drivanordningar för
roterande hjälpapparater etc. En fråga av ganska stor
betydelse är turbindriftens stora luftbehov, som
fordrar stora dimensioner på
reningsanordningen. Även medför det stora luftbehovet,
oljud vid lägre belastning och i tomgång.
Avgaserna är emellertid anmärkningsvärt "rena",
dvs. fria från koloxid, rök och luktämnen.
EBr
Litteratur
1. Underwood, A F: The GMR 4—4 "Hyprex" engine, a
concept of the free-piston engine for automotive use. SAE
Träns. 65 (1957) s. 377—391.
2. Flynn, G: Observations ön 25 000 h of free-piston-engine
operation. SAE Träns. 65 (1957) s. 509—515.
3. Frey, D N, Klotsch, P & Egli, A: The automotive
free-piston-turbine engine. SAE Träns. 65 (1957) s. 628—634.
4. Norén, O B: Ford develops the model 519 free-piston
gasifier. SAE Journal juli 1957 s. 44—18.
5. Erwin, R L: Why the free-piston engine may invade the
farm. SAE Journal aug. 1957 s. 26—29.
nya metoder
Fig. 8. Dimensioner för 100 hk motor i traktorer
vid turbindrift med gasberedare av frikolvstyp (t.v. )
och ordinär dieselmotordrift (t.h).
Sprutade aluminiumpackningar
Vid tätning mot vätskor av låg temperatur har man
som packningsmaterial endast använt fluorplaster
eller kombinationer av dessa med asbestfiber. Mjuka
metaller, såsom koppar, fordrar så stort
tätnings-tryck att de inte kan användas till stora
packningar. Enligt uppgift kan man emellertid nu utnyttja
en ny teknik för flänsskarvar med stor diameter,
bestående i tätning med ett påsprutat
aluminiumskikt, vilket lär ha tillräcklig duktilitet även vid låg
temperatur.
Skarven består av två plana tätningsytor av vilka
den ena har två parallella åsar med rektangulärt
tvärsnitt, ca 1 mm brett och 0,8 mm högt; den ena
åsen placeras innanför och den andra utanför
bultarna. Den andra tätningsytan som är slät beläggs
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 tf)J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
