Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 8 - Kostnader för fabriksbyggnader, av Ole Gripenberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kostnader
för fabriksbyggnader
Professor Ole Gripenberg, Helsingfors
69.003.12 : 725.4
Såväl genom teoretiska beräkningar som vid
praktiskt byggande har man kunnat konstatera
att kostnaderna för bostadshus uttryckta per
m2 golvyta eller m3 byggnadsvolym i liög grad
varierar med byggnadens storlek och form. Det
finns därför anledning förmoda att liknande
variationer även bör föreligga beträffande
fabriksbyggnader, särskilt ju enklare byggnaden
är till sin inre standard och utrustning. Vid
Fig. 1. Undersökta byggnadstyper.
dylika byggnader utgör nämligen grunder,
ytterväggar ocli yttertak med tillhörande
element ofta den största
byggnadskostnadsfak-torn. Då härtill kommer, att kvantiteten av
dessa trenne byggnadsdelar uttryckta per nr
golvyta i hög grad varierar vid olika lösningar
av byggnadens form har man skäl antaga att
berörda kostnadsvariationer kan vara
betydande vid fabriksbyggnader.
Inom Statens Tekniska Forskningsanstalt i
Helsingfors har utretts hur dessa variationer
sker och av vilken storleksordning de är1. För
att icke fördjupa sig i detaljer har man varit
tvungen att göra betydande förenklingar av
frågeställningen. Undersökningen utgår
sålunda från vissa givna premisser. Detta bör man
hålla i minnet då man skall försöka dra
slutsatser av det framkomna siffermaterialet.
Förutsättningar
Som studieobjekt har valts ett begränsat antal
typer av hallbyggnader, fig. 1, för vilka
följande förutsättes:
Taket typ A uppbäres av en fribärande
träkonstruktion, typ HB-balk. Väggarna utföres av
stenmaterial.
Övriga typer B och C har stödpelare och
förutsättes i sin helhet utförda i stenmaterial.
Typerna A och B har varierande vägghöjd,
3,5, 5,5 och 7,5 m.
Typen C har 2—6 våningar. I fig. 1 är typerna
med 5 och 6 våningar ej medtagna.
Samtliga typer saknar mellanväggar.
Med avseende på byggnadernas uppvärmning
och ytterväggarnas konstruktion har för varje
typ följande fyra alternativ undersökts:
Alt. 1. Kall lagerbyggnad.
Alt. 2. Ytterväggarnas och det översta
bjälklagets k-värde är 0,7—0,8. Värmeledning
installeras icke, då man antar att
produktionsprocessen alstrar erforderlig värme.
Alt. 3. Väggarna utföres enligt alt. 2, men
värmeledning installeras och dimensioneras för en
rumstemperatur på -f 5°C vid —25°C yttre
temperatur. Produktionsprocessen förutsättes
alstra erforderlig tillskottsvärme.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
