Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Moderna katodstrålerör, av Lars Stelling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6.
Schematisk bild av
utvecklingen mot
större
avböj-ningsvinklar
för TV-bildrör.
Fig. 5.
Katod-strålerör med
fyra
elektron-kanoner och
av-böjningssystem.
jonfällemagnet. Justeringen sker till dess bästa
ljusstyrka erhålles på skärmen.
Rör med aluminiserad skärm behöver
vanligen ingen jonfälla enär aluminiumskiktet
vanligen är så tjockt att jonfläckar undviks.
Även dessa rör kan dock vara försedda med
en liten yttre permanentmagnet, beroende på
att man vill ha kvar en möjlighet att finjustera
strålgången i förhållande till
avböjningssyste-met så att bästa bild erhålles.
Skärmtyper
Den fluorescerande skärmen är nästan
undantagslöst lagd på en glasyta, som utgör en del
av vakuumhöljet kring röret. Rörets skärm
eller frontyta måste således tåla den yttre
luftens tryck (ca 1 kp/cnr), vilket för stora
skärmytor betyder ett ansenligt totaltryck.
Detta vakuumhölje utföres för det ojämförligt
största antalet katodstrålerör helt av glas.
Några TY-rör tillverkas delvis med metallhölje men
metoden har ej nått någon större spridning.
Ursprungligen var alla skärmar kraftigt
kupade för att minska tryckpåkänningarna, men
de flesta användningsområden har successivt
krävt planare skärmar. Plana, i speciella fall
optiskt plana skärmar, förekommer numera
(runda eller rektangulära) i storlekar upp till
ca 9" diameter (diagonal).
Hållfasthetsproblemen medför att större skärmar vanligen utförs
svagt kupiga (ca 1 m krökningsradie) för
undvikande av alltför tjockt glas. Så är fallet med
flertalet TV-bildrör. De vanligaste
rördimensionerna är 17" och 21" diagonal, men även
24" finner en viss användning. Det tycks inte
möta några svårigheter att tillverka ännu större
rör, gränsen sättes enligt ett amerikanskt
yttrande av — dörrbredden i hemmen. Som
jämförelse kan nämnas att de minsta praktiskt
användbara skärmstorlekarna nu har ca 20
mm diameter. För rör med elektrostatisk
avböjning och konventionell konstruktion
stannar skärmstorleken vid 15".
De senaste 15—20 åren har medfört en
mycket kraftig utveckling på lysämnesområdet5.
En samverkan har därvid skett mellan
utvecklingen för skärmmaterialen till oscilloskop och
TV-rör, behoven inom
lysämnesrörstillverk-ningen samt för indikatorer för radioaktiv
strålning. Detta gör att det nu kan vara svårt
att finna den bästa skärmtypen. RETMA
(tfadio-.Electronics-2’elevision Manufacturers’
Association) i USA har sammanfört och
definierat de vanligast förekommande
skärmtyperna6. Allmänt bestämmes varje skärmtyps eller
tillhörande skärmpulvers egenskaper av
ingående komponenter, de fluorescerande
(ögonblickligen reagerande vid elektronanslaget)
och de fosforescerande (efterlysande) och
proportionerna dem emellan.
De viktigaste av de av RETMA klassificerade
skärmtyperna är:
Skärmtyp P 1 är av zinksilikattyp och ger en
mycket ljusstark grön fläck med medellång efterlysning.
Katodstrålerör med denna skärm är speciellt
lämpade för vanliga oscilloskop, där man betraktar
upprepade förlopp visuellt.
Skärmtyp P 2 är av zinksulfidtyp med ett blågrönt
anslag och en lång grön efterlysning. Det blågröna
anslaget är av kort varaktighet, vilket gör denna
skärmtyp lämplig för mycket höga skrivhastigheter.
Skärmtypen användes vanligen i oscilloskop och i
speciella radar- och ekolodindikatorer.
Skärmtyp P A är tillgänglig i tre olika typer. Den
rena sulfidtypen består av två komponenter,
zink-sulfid med blått anslag och zinkkadmiumsulfid med
gult anslag. Blandningen av de två har egenskapen
att ge en högeffektiv skärm med vitt anslag och
kort efterlysning och den används mest för vanlig
svart-vit TV för direkt betraktning.
Den rena silikattypen består också av två
komponenter, ett kalciummagnesiumsilikat med blått
anslag och ett zinkberylliumsilikat med gult anslag.
Blandningen ger ett vitt anslag och en blå
medellång efterlysning och är särskilt användbar för
svartvit TV för projektion.
En kombinerad silikat-sulfidtyp finnes också men
har ingen större användning.
Skärmtyp P 5 av kalciumvolframatttyp ger en
kraftig fläck med blått anslag och mycket kort
efterlysning. Denna skärmtyp är av speciellt värde i
katodstrålerör som användes vid fotografiska
upptagningar av snabba förlopp.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1()3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
