Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Moderna katodstrålerör, av Lars Stelling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vitaktiga, vilket bidrar till att bilden blir
kon-trastfattig vid betraktning i ljust rum. Ett
välkänt sätt att förbättra kontrasten är att
framför skärmen sätta ett ljusfilter, vanligen ett
filter med samma färg som det från röret
utsända ljuset. Utifrån infallande ljus, som
reflekteras i den ljusa skärmen kommer att ha
dämpats vid två genomgångar, medan det från
skärmen utsända ljuset dämpas endast vid en
genomgång. Man får på detta sätt bättre
kontrast. Modernare TV-rör tillverkas ofta med ett
redan i kolven inbyggt gråfilter,
"gray-face"-rör.
Fig. 9. Färg-TV-bildrör av typ efteraccelerationsrör.
Rör för färgtelevision
I bildrör för färg-TV använder man
additions-färgblandningsprincipen. Varje bildelement
består av en röd, en grön och en blå lysande
punkt. Det totala ljusintrycket blir då en
funktion av den inbördes ljusintensiteten hos de
olika punkterna.
I "shadow-mask"-röret, fig. 8, åstadkommer
man färgbilden på så sätt, att en hålmask
in-sättes mellan de tre elektronkanonerna och
den punktvis med tre olika fluorescerande
pulver belagda skärmen. Om masken ligger riktigt
i förhållande till skärmpulverpunkterna
kommer var och en av de tre elektronkanonerna
endast att kunna belysa färgpunkter av samma
färg7*8. Samtidigt kommer alltså en röd, en
grön och en blå bild att framställas på
skärmen, och dessa tre ger då tillsammans
intrycket av en färgbild. Rör av denna typ är de
enda som hittills tillverkats i större skala i
USA. Man tycks dock ännu inte ha lyckats lösa
alla tillverkningsproblem, varför rören ställer
sig mycket dyra. Den tekniskt sett allvarligaste
nackdelen är den av masken starkt begränsade
ljusintensiteten, en egenskap som man genom
vissa omkonstruktioner söker komma ifrån*.
I efteraccelerationsröret ("post accelerator
tabe") har man ersatt skuggmasken med ett
trådgaller som släpper igenom avsevärt mer
elektroner från elektronkanonerna och därmed
ger större ljusintensitet. Det ligger dessutom,
som namnet anger, ett efteraccelererande fält
mellan gallret och skärmen.
Skärmpulverfläc-karna är här ersatta med smala, vertikala
ränder av pulver i de olika färgerna. Det
principiella funktionssättet, fig. 9, överensstämmer
i övrigt nära med föregående rör.
Chromatronen har trefärgsskärmen uppdelad
i horisontella ränder, och man använder
endast en elektronkanon. Färgskiftningen
erhålles av två galler, vilkas inbördes
spänningsskillnad medför rött, grönt eller blått ljus, fig.
1010. Detta rör är ett relativt ljusstarkt,
grå-skaleriktigt rör — i rör med tre kanoner kan
vitt (grått) lätt bli förskjutet åt ena eller
andra färgen — som också kan användas för
stora avlänkningsvinklar (vilka ger ett kort
rör). Gallerstyrningen av röret ställer stora
kretstekniska krav.
"Beam indexing"-röret (Philco
"Apple"-röret), fig. 11, har en enda kanon och en skärm
Fig. 10. Färg-TV-bildrör av typ Chromatron.
Fig. 11. Färg-TV-bildrör av typ "Apple"-rör.
av liknande typ som de två föregående
rörtyperna11. Genom att lägga in linjer av speciellt
sekundäremitterande material på skärmen i
visst förhållande till någon av färglinjerna kan
man med hjälp av en extra indexstråle få ut en
signal, som omtalar var strålen just befinner
sig, och via relativt komplicerade kretsar
korrigera strålen till synkronism med den
inmatade färgsignalen. Detta rör är troligen det för
en rörtillverkare mest attraktiva och skulle
kunna bli relativt billigt i framställning, något
som måhända kommer att upphävas av de
extra kostnader som följer av de
strålkontrol-lerande kretsarna.
Två rör av helt nytt utseende, Aiken-röret,
uppkallat efter uppfinnaren W R Aiken, USA,
och Gabor-röret, uppkallat efter D Gabor,
England, har på senare tid väckt mycket uppseen-
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 1()3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
