Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Moderna katodstrålerör, av Lars Stelling - Nya material - Oxidationsresistenta hårdlod, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 13. Mörkspårrör (Skiatron) med 17 cm
diagonal, för industri-TV.
lysningstiden" blir så lång. Genom att ändra
vissa elektroders potential kan man emellertid
kontinuerligt variera minnestiden ned till
någon millisekund. Man får också en i det
närmaste konstant ljusstyrka under hela
minnestiden. I praktiken begränsas minnestiden av
de joner som alltid förekommer i röret. Dessa
positivt laddade joner neutraliserar
laddningarna på minnesgallret. Bakgrunden i bilden
blir mer och mer lysande och därmed
försvinner den inskrivna bilden.
Dessa rör är så ljusstarka att de i vissa fall
kan användas för projektion och åtminstone
utan svårighet kan avläsas i mycket ljus
omgivning. Den skrivande kanonen utföres för
antingen magnetisk eller elektrostatisk
avböjning och magnetisk eller elektrostatisk
foku-sering.
Slutord
Ett helt nytt sätt att göra elektriska förlopp
etc. synliga är under utveckling och kan
komma att få stor betydelse, nämligen
användningen av elektroluminescenta material17 (som
utsänder ljus under inverkan av elektriskt fält)
i eller utan kombination med fotokonduktiva
material (vilkas ledningsförmåga påverkas av
belysning). Det är den starka utvecklingen
inom det fasta tillståndets elektronfysik som
visat dessa användningsmöjligheter. Redan i
dag finns laboratorietillverkade, praktiskt
användbara konstruktioner av tunna
ljusförstär-kande skivor att placeras t.ex. framför
TV-bildröret18. Steget över till att med lämpliga
kretstekniska hjälpmedel ersätta ljuset från
bildröret till på elektroluminiscent väg direkt
i skivan alstrat ljus är säkerligen inte långt.
Med utnyttjande av de nyligen presenterade
elektroflorerna10 (Tekn. T. 1957 s. 623) är t.o.m.
det tredimensionella presentationsmediet, den
moderna "kristallkulan", ej längre en utopi.
Litteratur
1. Miixman, J & Seely, S: "Electronics", New York 1941.
2. Spangenberg, K: "Yacuum tubes", New York 1948.
3. Schlesinger, K: Progress in the development of
post-acceleration and electrostatic de f lee tion. Proc. IRE 44 (1956)
s. 659—667.
4. Allison, C T & Blackler, F G: A univoltage
electrostatic lens for television cathode-ray tubes. Proc. IEE del
III A 99 (1952) h. 19 s. 508—513.
5. Rottgardt, K H J: Neuere Entwicklung auf dem Gebiet
der Leuchtstoffe für Kathodenstrahlröhren. FTZ 7 (1954)
h. 1 s. 10—15.
6. Millet, R G: Cathode ray tube phosphors. Electronic
Design 1956 juni 15 s. 28—29.
7. Law, H B: A three gun shadow mask color kinescope.
Proc. IRE 39 (1951) s. 1186—1194.
8. Fyler, Row & Cain: The CBS colarotron. Proc. IRE 42
(1954) s. 326—334.
9. Grimes, Grimm & Vilhelm: Improvements in the RCA
three-beam shadow-mask color kinescope. Proc. IRE 42
(1954) s. 315—326.
10. Phosphor strip tricolor tubes. Electronics 1951 h. 12
s. 89—91; Proc. IRE 39 (1951) s. 1186—1194.
11. Barnett, G K m.fl.: The äpple tube. Proc. IRE 44 (1956)
s. 1115—1119.
12. British push simple flat TV-tube. Electronics 1957 h. 1
s. 14.
13. Flat tube for color TV. Wireless World 1956 dec.
s. 570—572.
14. Rottgardt, K H J: Skiatrons. FTZ 7 (1954) maj s. 249—
253.
15. Knoll, M & Kazan, B: Storage tubes. London 1952
s. 78—81.
16. Holahan, J: New tube brightens radar pictuvc. Aviation
Age 1956 febr. s. 44—50.
17. Destrian, G & Ivey, H F: Electroluminescence and
related topics. Proc. IRE 43 (1955) dec. s. 1911—1940.
18. Kazan, B & Nicoll, F H: .4n electroluminescent light
amplifging picture panel. Proc. IRE 43 (1955) dec. s. 1888—
1897.
19. Alburger, J R: "Crystal Ball" plots 3-D curves in color.
Electronics Industries & Tele Tech. 1957 febr. s. 50—53.
nya material
Oxidationsresistenta hårdlod
Man har sökt lämpliga lod för hårdlödning av
värmeledande metallfenor vid rör av värmebeständigt
material; inget flussmedel borde behövas. Fenorna
gjordes av oxidationshärdat silver, bestående av
99,5 °/o Ag, 0,3 Ve Mg och 0,2 °/o Ni, eller koppar
belagd med rostfritt stål; rören var av Inconel eller
rostfritt stål. Av fogarna fordrades att de skulle
tåla 870°C i luft. Bland 117 provade lod befanns
två vara tillfredsställande.
Guldlegeringar, innehållande 17,5 °/o Ni eller 22 °/o
Ni och 6 °/o Cr, är oxidationsbeständiga upp till
minst 815°C och kan användas för lödning av
Inconel och rostfritt stål; i heliumatmosfär behövs
inget flussmedel. Efter 88 h i luft vid 870°C hade
lodet diffunderat in i grundmetallen något, men
detta anses inte vara en allvarlig olägenhet. Fogens
brottgräns bestämdes till 44 kp/mm2 vid
rumstemperatur, ca 28 kp/mm2 vid 650°C och 12,5 kp/mm2
vid 870°C. Prov, upphettade i luft till 870°C i sju
dygn, hade bara något lägre brottgräns.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
