Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Högtemperaturmaterialens utveckling, av Elmar Umblia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
[-Materialgrupp-]{+Material- grupp+} Materialtyp [-Varmhållfasthet-] {+Varmhåll- fasthet+} vid
temperaturer över 1 000°C [-Korrosions-resistens-] {+Korro- sions- resistens+} Mått på chockresistensen duktilitet sprödhet
[-Högtemperatur-legeringar-]
{+Högtemperatur-
legeringar+} ... — ± + + + —
Metaller
Högtemperatur-legeringar med [-skyddsbeläggning-]
{+skyddsbelägg-
ning+} ......... ±. . . . + — + + —
[-Dispersions-härdade högtempera-turlegeringar-]
{+Dispersions-
härdade
högtempera-
turlegeringar+} .
Kera- Intermetalliska
metaller material.....
Graderade
kerametaller ..+.... + + ++ ± ±
Ograderade
kerametaller + + 4- + — +
Icke- Icke-metalliska
metaller högtemperatur-
material...... + + + + — — — + + .... + + +
+ .
Högtemperaturmaterialens
utveckling
Mag. chem. Elmar Umblia. Stockholm
620.2 : 536.45
666.764 : 669
Högtemperaturmaterialens senaste utveckling
påverkas i hög grad av rea- och raketdriftens
behov. De alltmera hårdnande kraven på
prestationsförmåga vid hög överljudshastighet
leder till sådana temperaturer i motorernas
förbrännings- och utloppssektioner, som de just
nu tillgängliga högtemperaturlegeringarna icke
kan uthärda utan kylning. För fortsatt
utveckling behövs material med större
varmhållfasthet.
En radikal förbättring av atomkraftreaktorers
ekonomi är dessutom svår att realisera utan en
påtaglig höjning av bränsletemperaturen. Detta
kan emellertid ej förverkligas förrän material
med bättre högtemperaturegenskaper främst
för bränsle och reaktorkärl blir tillgängliga.
Ehuru de aktuella temperaturerna är lägre i
reaktortekniken än t.ex. i rakettekniken, blir
reaktormaterialproblemen för den skull icke
mindre svårlösliga. Svårigheterna är i senare
Tabell 7. Kritiska egenskaper hos högtemperaturmaterial
fallet främst att man måste begränsa urvalet av
utgångsmaterial till sådana som har lämpliga
nukleära egenskaper och som också är
tillräckligt resistenta mot strålningsskador.
Även ugnsteknik och kemisk teknik skulle ha
nytta av konstruktionsmaterial med ökad
varmhållfasthet eller större korrosionsresistens i
samband med god förmåga att uthärda
mekaniska och termiska chocker.
De med avseende på utveckling av
högtemperaturmaterial mest aktuella materialgrupperna
är högtemperaturlegeringar å ena sidan och
icke-metalliska högtemperaturmaterial å den
andra (tabell 1). Utvecklingen av dessa
grupper har så småningom fört dem mycket nära
varandra inom ett område, där det stundom är
svårt att strikt skilja mellan
dispersionshärda-de legeringar, intermetalliska material och
kerametaller.
Åv de i tabellen nämnda materialtyperna är
en bäst i ett visst avseende och en annan i
något annat avseende, men icke någon i samtliga
avseenden. Det tycks tyvärr vara så i
materialteknologin, att en extrem egenskap måste köpas
på bekostnad av någon annan.
Högtemperaturlegeringar
Temperaturgränsen för användning av
högtemperaturlegeringar anses ligga mellan 1 000 och
1 200° C. De flesta tillgängliga metallerna kan
dock endast kortvarigt upphettas till ca
1 000° C. I kontinuerlig drift under belastning
tål de ej mer än ca 800°C. Flertalet av dem
innehåller dessutom kritiska och dyrbara
legeringsämnen, såsom Ni, Co m.m. (Tekn. T. 1950
s. 344; 1951 s. 9, 812; 1952 s. 103; 1954 s. 875,
960; 1956 s. 746).
En viss förbättring av en legerings
varmhållfasthet eller korrosionsresistens erhålles genom
inkapsling i ett hölje av en annan legering med
i kritiskt avseende bättre egenskaper, t.ex.
inkapsling av molybden i en nickellegering med
större oxidationsbeständighet. Kapslingen kan
utföras genom valsning, varmpressning,
om-gjutning eller hoplödning. Dessa metoder ger
dels starkare bindning än t.ex. plätering och
+ + ++ +....±
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
