Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 9 - Högre tekniska kurser vid Saab, av Sven Ingelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och till en omfattning drygt motsvarande dessa
ämnen vid flygteknisk gymnasielinje.
Fortsättningsdelen är de sedan 1948 bestående, men
modifierade, fyraåriga högre flygtekniska
kurserna på högskolenivå, omfattande ca 1 200
undervisningstimmar.
För de studerande som fortsätter i den högre
avdelningen är underlaget från
inledningsdelen betydelsefullt även under de tre år långa
studierna av grundläggande ämnen, eftersom
det möjliggör flygtekniska anknytningar.
Härmed kan behovet av de omfattande
grundläggande ämnena lättare inses av eleverna och
intresset vidmakthållas till fullföljandet av de
flygtekniska fackämnena på högre nivå under
sista läroåret.
De från den högre kursen utexaminerade blir
genom ämnessorteringen inga belt smalspåriga
specialister. Den nödvändiga avvägningen
mellan olika ideal ur aerodynamisk,
hållfasthets-och regleringsteknisk synpunkt, som i så hög
grad kännetecknar flygplanskonstruktionen,
har de främst bibringats förståelse för. Först
successivt i arbetet på viss avdelning kan de
bli specialister. Enligt dessa principer läggs
också inom fackämnena betoningen på
grundläggande delar. I fråga om tillämpningar, t.ex.
i aerodynamik, där fackmannen kanske kan
behöva ett tiotal speciella teorier för vingar
för att täcka aktuella fall, föredrar man att i
undervisningen grundligare penetrera en eller
två teorier framför att skumma av alla tio.
Av undervisningstiden anslås genomsnittligt
70 % till föreläsningar, 20 % till övningar med
aktiv medverkan av läraren och 10 % till
övningsskrivningar. De studerandes aktivitet
försöker man stärka genom att uppmuntra
frågande och genom att lägga övningar och
deltentamina ganska tätt.
Den schemabundna undervisningstiden utgör
för de båda avdelningarna tillsammans
närmare 90 % av sammanlagda tiden för närmast
motsvarande ämnen vid KTH och närmare
60 % av sammanlagda tiden för de
obligatoriska ämnena vid KTH. Vissa enklare delar av
kursinnehållet vid Saab behandlas ej av
lärarna utan inhämtas genom självstudier.
Nya kurser börjar varje år för den inledande
avdelningen och vart annat för den högre.
Undervisningsåret omfattar ca 36 nettoveckor
mellan 1 september och 15 juni.
Undervisningen är i huvudsak fördelad på fyra
dubbeltimmar per vecka mellan kl. 7.15 och 9.15, med
sista timmen under arbetstid. Tiden för
hemarbete uppskattas till 10—20 timmar per vecka.
Kursdeltagande är gentemot Saab
kostnadsfritt, och under tjänstetid fallande timmar
medför intet löneavdrag.
Litteraturkostnaderna är relativt blygsamma då kompendier
utdelas i de flesta ämnen.
Utanför de återkommande kurserna anordnas
då så är behövligt specialkurser. Sålunda har
kurser i matematisk statistik och
sannolikhetskalkyl, stationära stokastiska processer,
operationsanalys och transistorteknik givits, vardera
på 20—40 timmar. Av större längd (210 tim-
mar, utsträckta över fyra läsår) har en kurs
i högre matematisk analys varit, omfattande
det klassiska området. Vid
apparatavdelningen i Jönköping har slutligen givits en två-årig
kurs för servotekniker på 740 timmar.
Administration och kontroll
All kursverksamhet vid företaget är direkt
underställd verkställande direktören. De högre
tekniska kurserna administreras av en
studieledning med direktören för flygtekniska
avdelningen som ordförande. Vidare ingår chefer
för de avdelningar som har det väsentligaste
behovet av teknisk-teoretisk utbildning samt
rektor, som utgör verkställande organ.
Studieledningens viktigaste uppgifter är att fastställa
kursplaner och bestämmelser för deltagande i
kurserna, tillsätta lärare och granska
budgetförslag.
Undervisningen kontrolleras av en från
företaget fristående inspektor med allmän
överblick över modern flygteknik och pedagogik.
Bestämmelser för deltagande
Vägledande för upprättandet av bestämmelser
för deltagande i kurserna har varit att å ena
sidan ge så många som möjligt tillfälle till
vidareutbildning, men att å andra sidan — och
detta gäller särskilt den högre avdelningen
—-hindra att bristfälliga förkunskaper leder till
sjunkande fordringar på inhämtade kunskaper.
Dessa synpunkter har genomförts så att av
intagna sökande de som klart uppfyller ett
visst minimimått av väsentliga förkunskaper
klassificeras som ordinarie studerande, övriga
med någorlunda närliggande kunskaper som
extra. Undervisningen tar i första hand sikte
på de ordinarie studerande och dessa tilldelas
kunskapsbetyg, de extra studerandena däremot
endast intyg om kursdeltagande. För samtliga
är förutsättningen för deltagande i nästa
årskurs att till minst två tredjedelar bli godkänd
i den innevarande årskursens pensum.
För att kunna antas som ordinarie studerande
i den inledande avdelningen fordras antingen
styrkta kunskaper i matematik, fysik, kemi och
teckning enligt fordringarna för studentexamen
på reallinjen eller avgångsexamen från tekniskt
gymnasium eller teknisk fackskola, eller
avgångsexamen från ingenjörskurs vid
kommunal eller enskild teknisk skola (institut) och
med styrkta kunskaper i matematik enligt de
i första fallen angivna fordringarna.
För att kunna bli ordinarie studerande i den
högre avdelningen fordras det nyss för den
inledande avdelningen angivna
gymnasialkun-skapsmåttet samt dessutom ytterligare sådant
i svenska och två främmande språk. Tilläggen
motiveras med tanke på rapportskrivning och
studier i facklitteratur samt kontakt i tjänsten
utåt. Intagningsfordringarna för den högre
avdelningen motsvarar därmed kraven på
teoretiska kunskaper till de tekniska högskolorna
för kategorin "med framstående anlag".
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
