- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
209

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Tyska stålföreskrifter, av J Götzlinger

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tyska stålföreskrifter

Överingenjör J Götzlinger, Västerås

Den omfattande sprödbrottsforskningen som
under många år har bedrivits både i Europa
och USA, har bl.a. resulterat i att Commission
12 inom IIW (International Institute of
Weld-ing) för några år sedan utfärdat
rekommendationer för stålens klassificering efter
spröd-brottsrisk. IlW-rekommendationerna är
baserade på slagseghetsvärden vid 0 och -—20°C
bestämda med Charpv V-stav (fig. 1 upptill).

Även i Sverige har behov ansetts föreligga att
utöver tidigare normerade stålsorter införa
sådana med slagseghetsgaranti vid låg
temperatur, i synnerhet för stål avsett för tryckkärl
och cisterner. Ett dylikt normförslag, baserat
på den av IIW rekommenderade provstaven,
har av MNC publicerats i mars 1956. Ett
motsvarande normförslag för allmänna
konstruktionsstål är under utarbetande.

I samband härmed och med tanke på att ej
oväsentliga kvantiteter av sistnämnda
stålsorter regelbundet importeras från kontinenten,
kan det vara av intresse att studera DIN 17 100,

Tabell 1. Stålsorter enligt DIN 17 100

389.6(43) : 669.14

en i oktober 1957 utgiven ny tysk norm för
allmänna byggnadsstål.

Den nya tyska normen omfattar tre
kvalitetsklasser (tabell 1), vilka kännetecknas av
fram-ställningsprocessen och 0111 stålet är otätat,
tätat eller finkornbeliandlat. Thomasstål
förekommer endast i klass 1, medan stålen för
klasserna 2 ocli 3 framställs i martinugn eller
enligt något av de nya
special-konverterför-farandena, i regel med syrgasblåsning.

För kvaliteterna 2 och 3 fordras dessutom
slagprovning. Här bör emellertid observeras,
dels att slagprovet för kvalitet 2 skall utföras
vid + 20° C efter åldring och för kvalitet 3 vid
0°C i leveranstillstånd, dels att i förstnämnda
fallet föreskrives prov med DVMF-stav och i
sistnämnda fallet med DVM-stav (fig. 1 i
mitten och nedtill). Såväl lägsta medelvärdet för tre
prov som absoluta minimivärdet är fastställda.

Föreskrifterna för slagprovning enligt DIN
17 100 avviker således väsentligt från
motsvarande bestämmelser i det svenska
normförsla-get för tryckkärlstål, vilka är avsedda att
till-lämpas även för konstruktionsstålen.
Resultaten för olika slagprovningsmetoder är som
bekant ej jämförbara med varandra och därmed

Stålsort Process1 Tätning2 Slagprov vid
för kvalitetsklass

1 2 3 T M W U R RR + 20° 0°

St 33 X X

St 34 XX XX

St 34—2 X X X X X

St 34—3 XX X X

St 37 XX XX

St 37—2 X X X X X

St 37—-3 XX X X

St 42 XX XX

St 42—2 X X X X X

St 42—3 XX X X

St 50 XX X

St 50—2 XX X X

St 52—3 XX X X

St 60 XX X

St 60—2 XX X X

St 70—2 X XX

1 T Thomas, M Martin, W Special-konverter. 2 U otätat, R tätat, RR
finkorn-behandlat.

Fig. 1. Provstavar för slagprov; upptill Charpy
V-stav enligt IIW, i mitten och nedtill de tyska
stavarna DVMF resp. DVM.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 jf^l

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free