Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Termonukleära experiment, av Jan Flinta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
struerats för undersökning av hur större
diameter och större elektrodavstånd påverkar en
urladdning, stabiliserad med ett magnetfält0.
Det raka urladdningsröret är 13 cm i diameter
och 60 cm långt. Det axiella magnetfältet
alstras med en spole och ett kondensatorbatteri.
Trycket är ca 50 mb.
Under urladdningen, som varar 14 jxs, har
man erhållit neutronpulser på ca 4 ^s
omkring strömmaximum. Man konstaterar att
betingelserna medger uppkomsten av starka,
lokala elektriska fält vilka på grund av
inhomogeniteten kan accelerera deuteroner så att
neutroner uppstår. Man har emellertid räknat ut
att en värmeenergi på ca 300 e\T per deuteron
bör uppnås. Dessutom konstaterar man, att
neutronproduktionen beror av
urladdningsspänningen och det axiella magnetfältet på ett sätt
som är förenligt med en termonukleär
reaktion. Vid inblandning av 5 % luft minskas
neutronproduktionen till mindre än 10 % av
den som fås med rent deuterium.
Fig. 1.
Amerikanska Columbus II.
Urladdningsröret syns
inte uppifrån
men kan
inspekteras underifrån. Cylindrarna kring
apparatens
periferi är
kondensatorer.
Fig. 2. Den amerikanska toroiden Perhapsatron S-3; t.v. synes apparaten hopsatt, t h. synes den isärtagen.
214 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
Den amerikanska toroiden
Beräkningar har visat att man bör få en stabil
urladdning, om man kombinerar ett axiellt
magnetfält på högst 0,5 Wb/ra2 med elektriskt
ledande väggar för urladdningskärlet. Efter
prov med flera apparater har man kommit
fram till en konstruktion som kallas
Perhapsatron S-3 (fig. 2). Denna apparat7 har ett
toroi-diskt urladdningsrör av hårdglas med 5,3 cm
inre diameter; toroidens medeldiameter är ca
25 cm. Röret omsluts av ett metallskal, vilket
tjänar som primärlindning och reflektor för
plasman, som däri inducerar virvelströmmar.
Kondensatorbatteri^ ger ca 0,05 MWs och
urladdningstiden är ca 20 |xs för en halvperiod.
En beräkning ur trycket har givit en
värmeenergi större än 125 eV per deuteron, medan
neutronproduktionen motsvarar 600 eV. Den
observerade känsligheten för inblandning av
kväve (60 % neutronproduktion vid 5 %
kväve) stöder antagandet att neutronerna
bildats genom termonukleär reaktion. En lika stor
neutronproduktion kan emellertid orsakas av
accelererade deuteroner, och man föreslår
därför två metoder för analys av
produktionsmekanismen.
Neutronproduktionen visade sig vara störst
när det axiella magnetfältet var något mer än
0,25 Wb/m2, medan den gick ned till noll vid
0,5 Wb/m2. Härvid var strömmen av
storleksordningen 200 kA varför dess magnetfält
omedelbart utanför urladdningen kan beräknas till
ca 2 Wb/m2. Det axiella magnetfältet
komprimeras till samma storleksordning som det
cirkulära fältet kring urladdningen. Detta
framgår av en sondmätning vid vilken det
cirkulära fältets största värde var ca 1,5 Wb/m2 och
det komprimerade, axiella fältets ca 2,2 Wb/m2
i urladdningens centrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
