Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Andras erfarenheter - Metallers dynamiska hårdhet, av J Murkes - Böcker - Förbrukningen av rör och rördelar i bostadshus, av Torsten Norell - Utomhusfärger för trä, av SHl - A history of luminescence, av Gunnar Günther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Metallers dynamiska hårdhet
Den dynamiska hårdheten bestämdes experimentellt
i en pendelapparat där provet vilade mot en tung
pendel och en annan lätt pendel försedd med en
10 mm stålkula tjänstgjorde som indentor.
Netto-energiåtgången för åstadkommande av ett intryck
kunde lätt bestämmas genom uppmätning av
slagpendelns fallenergi och båda pendlarnas
utslagsvinkel efter stöten mellan fallpendeln och provet. Med
trådtöjningsgivare kunde man dessutom på
oscillo-grafskärmen bestämma stötkraftens variation med
tiden vid stöten.
Den dynamiska hårdheten beräknades som
förhållande mellan nettoenergin och den maximala
stöt-kraften eller intryckskalottens yta i provets ytplan.
Skillnaden mellan hårdhetsvärden beräknade på
dessa två sätt översteg ej 10 %>. Bestämningar
utfördes på olika stålsorter, koppar och en
titanlege-ring. Det har framkommit vid undersökningen att
ett linjärt samband gäller mellan Brinell-hårdheten
och förhållandet mellan den dynamiska hårdheten
och Brinell-hårdheten för stål med 95—220 Brinell.
Man kan således beräkna den dynamiska hårdheten
ur Brinell-hårdheten. En särskilt stor betydelse har
kännedom om den dynamiska hårdheten för
mycket mjuka stålsorter. För dylika material är den
nära två gånger så stor som Brinellhårdheten
(E J Timofeev & L A Urvancov i Zavodskaja
La-boratorija 1957 h. 11 s. 1365—1368). J Murkes
böcker
Förbrukningen av rör och rördelar i
bostadshus, av Thure Nilvall & Per Holm. Statens
Nämnd för Byggnadsforskning Bapp. 40.
Stockholm 1957. I distribution: Byggmästaren. 48 s.,
diagr., 13 tab., 19 bil. 4 kr.
Under 1955—4957 införskaffades uppgifter om den
verkliga förbrukningen av rör och rördelar i ett
antal bostadshus, uppförda 1950—1955 i Göteborg.
Detta material har nu sammanställts och bearbetats
statistiskt, och det presenteras i föreliggande
redogörelse. Syftet med redogörelsen har bl.a. varit att
ge ett underlag för vidare diskussion av
möjligheterna till förbilligad produktion och distribution.
Undersökningen har omfattat såväl flerfamiljshus
som enfamiljshus. Man har av praktiska skäl valt
att redovisa materialförbrukningen och motsvarande
kostnader per lägenhet i de olika byggnaderna. Det
framgår, att i enfamiljshusen genomsnittligt
förbrukas nästan dubbelt så stor längd rör per lägenhet
som i flerfamiljshusen. Såväl material- som
arbetskostnader har också varit betydligt högre för
lägenheten i enfamiljshuset än i flerfamiljshuset.
Åtgången av olika material fördelar sig dock väsentligt
olika för de båda hustyperna såväl i fråga om
materialen koppar—stål som i fråga om dimensioner.
Vissa dimensioner användes påfallande litet.
Utredningen har avstått från att söka närmare
bedöma de ekonomiska konsekvenser, som en
standardisering innebärande en minskning av antalet
använda dimensioner skulle medföra. Det framhålles
emellertid att det är dyrbart att producera,
distribuera och lagerhålla en så föga efterfrågad vara
som t.ex. IV2" rör. Aducerade rördelar av denna
dimension omfattar enligt redogörelsen ej mindre
än 126 artiklar, och på lagersidan tar därför denna
dimension en betydande del av grossistens och
entreprenörens förrådsutrymmen i anspråk.
Framställningen är klar och överskådlig och
belyses av ett stort antal tabeller och diagram.
Utredningen är ur många synpunkter av stort
intresse. Materialet bör bl.a. direkt kunna användas
för uppskattningar av förbrukningen av rör och
rördelar under olika förutsättningar för
bostadsproduktionen. Torsten Norell
Utomhusfärger för trä, av Börje Andersson &
Paul Nylén. Statens Nämnd för
Byggnadsforskning Bapp. 42, Stockholm 1957. I distribution:
Byggmästaren. 84 s., 10 fig., tab. 8 kr.
I denna skrift redovisas forskningsresultat under
1950—1956, delvis från långtidsprov igångsatta 1944
•—1948. Författarna redogör först för olika
färgtyper, oljefärgers sammansättning, för strykning i
två eller tre skikt samt för skador orsakade av
fuktighetsförhållandena i husen.
Därefter beskrivs provningsmetodiken och
redovisas resultaten av 1944 års orienterande
undersökning, en 1946 gjord inventering av svensk
målningspraxis, 1947 års undersökning över grundfärger,
1948 års kompletterande undersökning samt
försöksserier av 1952, 1954, 1955 och 1956. Efter en
sammanfattning av resultaten av de svenska proven
beskrivs ett antal viktigare utländska undersökningar.
Skriften avslutas med en litteraturförteckning och
ett stort antal tabeller över försöksresultat.
Man har genom undersökningarna velat klarlägga
hur variationer hos färgens sammansättning
inverkar på målningens hållbarhet. De färger som har
givit de bästa resultaten rekommenderas dock inte
för praktiskt bruk, men försöksresultaten kan
utnyttjas som riktlinjer vid sammansättning av
kommersiella färger. SHl
A history of luminescence, av E Newton
Harvey. American Philosophical Society,
Philadelphia 1957. 692 s., 50 fig. 6 $.
Det är ju allom bekant, vilken stor roll
luminescen-sen spelat och spelar inom vetenskap och teknik.
Man kan peka på dess betydelse vid upptäckten och
studiet av elektroner, röntgenstrålning och
radioaktivitet liksom även för television och modern
belysningsteknik. Det är därför av stort intresse, att
ett verk som detta, vilket avhandlar alla kända
luminescensfenomens historia från äldsta tider till
detta sekels början, kommit till stånd och med
professor Harvey som författare. Denne har i fyrtiofem
år ägnat sig åt studier av luminösa djurarters
ljusalstring, och föreliggande bok har tagit honom ca
tio år att sammanställa.
Boken är uppdelad i tre delar med inalles sexton
kapitel. Den första delen har tiden som
indelningsgrund. Skrifter och personer från Fjärran Östern och
Västerlandet under antiken, medeltiden och de olika
århundradena fram till vårt får passera revy i de
sex första kapitlen. Denna läsning är i sanning
fängslande icke minst genom förf:s sätt att i så
stor utsträckning låta de historiska personerna tala
med sina egna ord, varigenom man får en fyllig bild
av dåtidens naturvetenskapliga filosofi och om dess
uppfattning av värme och ljus i allmänhet.
Den andra delen avhandlar luminescens från icke
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
