Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 10 - Hänt inom tekniken - SHI-kurser - Konferens om användning av analogimaskiner - TNC: 1. Kvalitet, av Tm - Debatt: Svenskt bilsäkerhetsbälte, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genjörer, arbetsledare, förmän, installatörer och
montörer som har hand om skötsel, drift och
underhåll av hissar, kranar o.d.
Upplysningar om kurserna erhålles genom Statens
Hantverksinstitut, Stockholm 4, tel. 44 06 80.
Konferens om användning av analogimaskiner.
Vid den första internationella konferensen om
användning av analogimaskiner (Tekn. T. 1955 s. 118),
som hölls i Bryssel 1955, bildades en internationell
organisation för användningen av analogimaskiner,
Association Internationale pour le Calcul Analogique.
Denna organisation, som har sitt säte i Bryssel,
anordnar en andra konferens, Secondes Journées
In-ternationales de Calcul Analogique, den 1—9
september 1958 i Strasbourg.
Konferensen arbetar på fyra sektioner: teoretiska,
matematiska och fysikaliska frågor; analogimaskiner
och tillbehör; diverse tillämpningar, simulatorer;
förhållandet mellan analogimaskiner och
siffer-maskiner. Konferensspråk är engelska, franska och
tyska.
I samband med konferensen ordnas en
materiel-utställning.
Upplysningar erhålles genom M. F H Raymond,
Secrétaire-Délégué General de l’Association
Internationale pour le Calcul Analogique, c/o SEA, 138
boulevard de Verdun, Courbevoie (Seine), Frankrike.
TNC
1. Kvalitet
Kvalitet (lat. qua’litas) betyder enligt ordböckerna
egenskap, beskaffenhet; sort.
När man i dagligt tal använder ordet kvalitet
inlägger man i regel däri en värdering av en egenskap
hos en produkt eller ett material. Ofta ställer man
en produkt i relation till en annan produkt av
liknande slag; man talar t.ex. om att ett
kromnickelstål är av högre kvalitet än ett kolstål därför att
draghållfastheten hos det förra är 75 kp/mnr och
hos det senare kanske 60 kp/mnr. Bedömt i fråga
om en annan egenskap, t.ex. den elektriska
ledningsförmågan. kan kolstålet ha den högre
kvaliteten.
Om handelsvaror o.d. i allmänhet användes ordet
kvalitet [ej kvalité, TNC 6 s. 9] vanligen i betydelsen
sort eller art; i sammansättningar även förstklassig,
omsorgsfullt och med yrkesskicklighet utförd. I
betydelsen art användes kvalitet även tekniskt och
vetenskapligt, fattad såsom kategori eller
indelningsgrund i motsats till kvantitet. Även andra
betydelser kan redovisas men de berör normalt inte
teknikerna.
I samband med kvalitetskontroll ställer man inte
produktens egenskaper i relation till andra
liknande produkters egenskaper utan till i
produktbeskrivning, anbud eller leveransbestämmelser uppställda
fordringar och normer. Härvid är kvaliteten ett mått
på noggrannhet i överensstämmelsen mellan den
enskilda produkten (eller ett parti produkter) och
dessa fordringar och normer i fråga om vissa
egenskaper. Tm
debatt
Svenskt bilsäkerhetsbälte
Vattenfallsstyrelsen, vars bilpark omfattar ca 1 000
fordon, har 1955—1957 gjort ganska omfattande
undersökningar för att få underlag till konstruktion
av bättre säkerhetsbälten än de som finns i handeln.
För detta ändamål fordrades uppgifter om den
mänskliga kroppens tolerans mot dynamiska
påkänningar vid bilkollisioner och kännedom om
kraftverkningarna vid olika slag av bilkollisioner, olika
kollisionshastigheter och olika bilkonstruktioner.
I förstnämnda avseende nöjde man sig med
resultat från de av Stäpp vid US Air Force företagna
experimenten med en raketdriven rälsburen släde
med speciella bromsdon (Tekn. T. 1956 s. 461). De
tolerabla retardationerna för en passagerare i
sittande ställning är enligt dessa undersökningar
beroende på varaktigheten av retardationen och
dennas tillväxt per tidsenhet. På basis av erhållna
gränsvärden kunde ett "idealdiagram" uppgöras,
som visar sambandet mellan ett säkerhetsbältes
belastning och eftergivning (förlängning) vid frontala
kollisioner (fig. 1), som överensstämmer med de
värden på kvoten av retardation och tid, som
ligger inom Stäpps gränser för kroppens tolerans.
Man finner t.ex. att maximala tolerabla
kollisionshastigheten vid en eftergivning i bältet av 0,3 m
(bilistens inre bromssträcka) är 40 km/h, vilket
motsvarar g-talet 50, vid 0,5 m eftergivning blir
maximala hastigheten 55 km/h och g-talet 60 osv. Dessa
värden gäller vid en retardationsökning av 1 300 ■
9,8 m/s3. Det bör här nämnas, att toleransen för
uun^n i vi luiiy/iii/Lf | uiuuiaiiuLnu/
Fig. 1. Retardation som funktion av olika
förlängningar av säkerhetsbältet vid kollisioner ("inre
bromssträcka") med motsvarande tolerabel
kollisionshastighet i km/h; - g-talsökning 1 300 per
sekund,–- 3 000 per sekund.
TEKNISK TIDSKRIFT 19 58 227
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
