Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Axeleffekt och motstånd för tankfartyg, av Hans Lindgren - Nya metoder - Hårdförkromning av stora pressverktyg i kallt bad, av J Murkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett försök att utarbeta ett generellt
fartförlust-diagram har gjorts av Aertssen", som tillhör
föregångsmännen på detta område. Hans
diagram (något omarbetat i fig. 7) ger
fartförlus-ten som funktion av vindstyrka, fartygslängd
och blockkoefficient. Värdena på fartförlusten
är något högre än de som konstaterats vid
SSPA:s undersökningar, men tendenserna
stämmer överens.
Diagrammet baseras primärt på fartygets
längd och blockkoefficient. Dessa visar sig
båda ha stor bet}rdelse för fartförlusten, varvid
en ökad fartygslängd och en minskad
blockkoefficient innebär minskad fartförlust. Detta
förhållande kan bl.a. vara ett bidragande
motiv till tendensen att gå mot högre
blockkoefficienter för de större tankfartygen. Den med en
högre blockkoefficient normalt följande ökade
fartförlusterna kompenseras därvid av dessa
fartygs större längd.
Litteratur
1. Lindgren, H: Critical ship speed. Intern. Shipb. Progr.
2 (1955) s. 217—225.
2. Lindgren, H: Experiments with tanker models IV. Stat.
Skeppsprovningsanst. Medd. 36, 1956.
3. Edstrand, H, Freimanis, E & Lindgren, H: Experiments
with tanker models II. Stat. Skeppsprovningsanst. Medd. 26,
1953.
4. Edstkand, II, Freimanis, E & Lindgren, H: Experiments
with tanker models III. Stat. Skeppsprovningsanst. Medd. 29,
1954.
5. Todd, F H, Stuntz, G R & Pien, P C: Series 60 — The
effect upon resistance and power of variation in ship
proportions. Soc. of Naval Arch. & Marine Engrs. nov. 1957.
6. Lindgren, H: Virvelteorien och dess tillämpning vid
beräkning av moderna fartggspropellrar. Stat.
Skeppsprovningsanst. Allm. Rapp. 1, 1955.
7. Lap, A J W: Diagrams for delerming the resistance of
single-screw ships. Intern. Shipb. Progr. 1 (1954) s. 179—193.
8. Aertsen, G: The effect of weather ön the performance of
cargo ships. Proc. Symp. Behavioiir ot Sliips in a Seaway,
sept. 1957 s. 388—407.
Fig. 7. Fartförlust vid vindstyrkan 4—6 Beaufort.
nya metoder
mätvärden kan man, även om kvaliteten hos de
enskilda mätvärdena är relativt dålig, erhålla
en ganska tillförlitlig bild av hur olika
faktorer påverkar fartygens prestanda. Bl.a. har
olika uppgifter och mätvärden från ett av
Broström-koncernens 18 000 t tankfartyg samlats
in och bearbetats. Vid denna undersökning har
bl.a. framkommit hur tiden till sjöss till följd
av ökande bottenskrovlighet påverkar den
erforderliga axeleffekten vid konstant fart, fig. 5
(värdena är jämförda med motsvarande värde
från modellförsöket). Efter dockningen sjunker
effektförbrukningen avsevärt. Samtliga värden
gäller vackert väder.
Även vädrets inverkan i form av fartförlusten
vid konstant effektuttag som funktion av
vindstyrkan i Beaufort har kunnat beräknas, fig. 6.
Vindriktningen relativt fartyget liar medtagits
som parameter.
Hårdförkromning av stora pressverktyg
i kallt bad
Strömtätheter på 40—60 A/dm2 kan minskas till ca
10 A/dm2 vid hårdförkromning av mycket stora
pressverktyg i ett kallt (15—25°C) elektrolytiskt
had innehållande 250 g/1 Cr03 och 4 g/1 NH4F.
Halten av svavelsyra får ej överstiga 0,3 g/I.
Elektrolyten spridningsförmåga är avsevärt bättre än
hos elektrolyt av traditionell sammansättning.
Kromskiktets hårdhet blir 67—70 Rockwell C.
För-kromningshastigheten är ca 0,3 |x/min.
Ett elektrolytkar av enkel konstruktion kan
användas tack vare att inga
uppvärmningsanordningar behövs. Karet beläggs med vinylplast eller bly.
Anoderna skall vara belagda med ett minst 0,5 mm
tjockt blyskikt. Elektrolytvolymen bör fastställas
så att strömtätheten ej överstiger 2 A/1. I annat fall
kommer uppvärmningen alt bli för stor.
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
