- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
256

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Nya metoder - Hårdförkromning av stora pressverktyg i kallt bad, av J Murkes - Betongformar av glasfiberarmerad polyester, av SHl - Katodiskt skydd med platina, av SHl - Bågsvetsning med flussmedel i pulverform, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förkromningen bör föregås av en ellytisk betning
av arbetsstycket i samma bad, vilket sker genom
omkastning av elektrodernas polaritet. Betningen
skall pågå i 15—25 s vid en strömtäthet av 7—10
A/dm2. Före betningen bör den färska lösningen
elektrolyseras med stålplåtar som katoder under
5—6 h. Strömtätheten är härvid 7—10 A/dm2.

För kallbadsförkromning av arbetsstycken med en
kromutfällningsarea av 2,5 nr räcker det med en
enda likströmsgenerator 5 000/2 500 A, 6/12 V i
stället för de tre likadana generatorer som behövs för
traditionell hårdförkromning av samma verktyg
(M E Goldstejn i Stanki i Instrument 1957 h. 4
s. 34—35). J Murkes

Betongformar av glasfiberarmerad polyester

Man har börjat använda formar av
glasfiberarmerad plast vid tillverkning av betonggjutstycken,
såsom lyktstolpar, takstolar och väggplattor.
Formarna görs vanligen av glasfiberfilt som,
impregnerad med polyester, läggs på en träform vars
yta är noggrant polerad för att formen skall få så
god ytjämnhet som möjligt.

Polyesterformarna är resistenta mot korrosion
och nötning och mycket lättare än stålformar. De
är dyrare än dessa, men ger god släppning och
gjutstycken med mycket god ytjämnhet (British
Plastics sept. 1957 s. 398). SHl

Katodiskt skydd med platina

En amerikansk metod för katodiskt skydd (Tekn.
T. 1957 s. 751), kallad Capac av "Cathodic
protec-tion — automatic control", används för radartorn,
tidvattenturbiner och rörledningar för havsvatten.
Capac har vidare installerats på de atomdrivna
ubåtarna "Nautilus" och "Sea Wolf". Man väntar
att metoden skall få användning som
korrosionsskydd för fartygs skrov och propellrar samt inom
kemisk industri.

Capac består av en referenscell, en apparat för
automatisk reglering och platinaanoder. De
sistnämnda sätts fast på lämpliga platser t.ex. på ett
fartygsskrov. Varje anod är en plan cirkulär
platinaskiva, ca 175 mm i diameter och 0,125 mm
tjock, monterad i en hållare av esterplast.
Elektroderna sätts fast med flatsidan mot fartyget i
centrum av en isolerande Neoprene-platta 2,4 m i
fyrkant; plattan är fastlimmad vid fartygsplåten och
dess kanter skyddas mot mekanisk åverkan av en
stålram. Genom ledningar genom fartygssidan står
platinaelektroderna i förbindelse med
regleringsapparaten.

En silverkloridcell, som också är fäst vid fartyget,
mäter de elektriska betingelserna. Genom ledningar
genom fartygssidan ger cellen impulser till
regleringsapparaten som automatiskt ger
platinaelektroden sådan potential att den verkar som
skydds-anod. Härvid förbnukas inte platinan liksom
magnesiumanoder och behöver därför inte bytas ut.
Enligt uppgift kan platinaelektroderna ge 15—20 gånger
så stor ström som grafitelektroder av samma
storlek (Chemical & Engineering News 28 okt. 1957
s. 65). SHl

Bågsvetsning med flussmedel i pulverform

Vid en halvautomatisk, amerikansk svetsningsmetod
används en kontinuerligt frammatad konsumerbar
elektrod, ett magnetiskt flussmedel i pulverform
och koldioxid som skyddsgas (jfr Tekn. T. 1954
s. 454; 1956 s. 178). Flussmedlet förs till svetshuvu-

Fig. 1.
Soets-bränncire.

det med gasströmmen och fastnar runt elektroden
på grund av det magnetiska fält som svetsströmmen
ger (fig. 1). Genom att ljusbågen är öppen kan man
tydligt se smältzonen. Enligt uppgift kan man för
hand göra horisontal-, vertikal- och
underupp-svetsar snabbt, ekonomiskt och med god kvalitet.

Maskinen består av en luftkyld svetsbrännare,
pulverdoserare, svetsreglering och apparat för
elektrodens frammatning. Brännaren är avsedd för 450 A
ström. Pulverdoseraren (fig. 2) består av en
behållare, en magnetisk vals från vilken pulvret skrapas
av och faller ned i gasledningen. Pulverströmmen
regleras genom att man skruvar behållaren uppåt
eller nedåt.

Fig. 2.
Pulver-doserare.

218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free