Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 11 - Andras erfarenheter - Ljusbågsugn hetare än solugn, av SHl - Böcker - God belysning i trafiken, av EBr - Hur man blir en framgångsrik företagsledare, av Arne Hedström - Riktig värmebehovsberäkning, av Torsten Norell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behövs inte vattenstabilisering (Tekn. T. 1957 s. 638).
Effektförbrukningen är 500 kW och kan under kort
tid höjas till 2 000 kW. Strålningsenergin riktas mot
provet med paraboliska speglar. Provet är
inneslutet i en hållare där tryck och
gassammansättning kan regleras efter önskan. Hela apparaten är
omgiven av en behållare som tål 10 at tryck.
Provet utsätts endast för strålningen; det kommer
inte i kontakt med ljusbågen. Genom automatisk
reglering kan upphettningstiden begränsas till bara
1/360 s. Man ämnar använda ugnen för att studera
materials beteende under betingelser nära liknande
dem som missiler utsätts för när de med stor
hastighet passerar genom atmosfären. Därför har man
anordningar för att åstadkomma en jonisering
jämförbar med den i jonosfären.
Den nya apparaten skall emellertid också utnyttjas
för studium av kemiska reaktioner vid hög
temperatur. Då temperaturen kan regleras mycket noggrant,
undviker man de sidreaktioner som uppstår vid
temperaturvariationer (Chemical & Engineering News
9 dec. 1957 s. 68). SHl
böcker
God belysning i trafiken, av Ivar Folcker.
Ljuskultur, Stockholm 1957. 40 s., 86 fig., 3 tab.
6 kr.
Svenska Elverksföreningen och Svenska Föreningen
för Ljuskultur har genom en särskild kommitté
utarbetat rekommendationer för gatu- och
väg-belysning, som publicerats i en särskild utgåva.
Föreliggande arbete utgör ett komplement till denna
och innehåller principuppgifter, synbarhetskrav,
redogörelse för synbarhetsobservationer, praktiska
anläggningsexempel, ekonomiska kalkyler,
ljustekniska data, trafiktekniska data, mobil
trafikbelysning (bilbelysning) m.m. Innehållet är av största
intresse och är redigt och klart framställt och
försett med talrika och "belysande" illustrationer av
hög kvalitet.
Av intresse är, att man av bokens innehåll, t.ex.
av avsnittet om mobil trafikbelysning, kan verifiera
det allmänt kända förhållandet (Tekn. T. 1957 s. 759)
och 763), att nu gällande bestämmelser från 1952
om bilbelysning är föråldrade, att de nya
bestämmelserna om asymmetrisk belysning vid halvljus
icke ökar synbarhetsdistansen på egen sida av vägen
samt att bestämmelserna om bilbelysning bör
kompletteras med bestämmelser om maximal
körhastighet.
Av intresse är konstaterandet, att det är
luminan-sen från körbanan mer än belysningsstyrkan, som
avgör synbarheten. Detta gäller dock huvudsakligen
vid våt vägbeläggning. Vid torr vägbana är
reflexionen i stort sett diffus (ej speglande) och
synbarheten är därvid bedömningsbar med ledning av
belysningsstyrkan, som ju i motsats till luminans är
på ett relativt enkelt sätt mätbar.
Bokens innehåll är synnerligen värdefullt och av
intresse icke blott för specialister på
belysningsområdet utan även för bil- och trafikintresserade i
allmänhet. EBr
Hur man blir en framgångsrik företagsledare,
av Charles A Cerami. Forum, Stockholm 1957.
244 s., 23,50 kr.
"Successful leadership in business" heter denna bok
på originalspråket och denna titel är mer egentlig
än den svenska, eftersom boken inte enbart riktar
sig till nuvarande eller blivande företagsledare. För
säkerhets skull anges också på omslaget att
begreppet "företagsledare" kan utbytas mot förman,
avdelningschef, arbetsledare, butikschef eller
disponent! Omslagets första sida är vidare prydd av en
"stiliserad" organisationsplan, som kan göra den
mest fantasifulle organisatör konfunderad. Förf. är
inte själv företagsledare; han är direktörsassistent
vid ett amerikanskt företag med 2 000 anställda.
Några exempel på kapitelrubriker: Skärp Er
tankeförmåga, Att vara säker på sig själv, Edra
ledaregenskaper, Er karriär, Ni och Er avdelning, Hur
man får andra att göra ett gott arbete, Vägen till
större ansvar, Vad väntar sig Er chef, Tålamod är
makt, Hur man leder ett sammanträde, Så ser en
riktig ledare ut.
Att skriva en bra bok om detta ämne är ingen lätt
uppgift. Åsikterna om vilka egenskaper som är
viktigast för en god ledare är legio, delvis beroende på
att förutsättningarna i det speciella fallet inverkar
mycket starkt (stort eller litet företag, starkt
expanderande eller stagnerande företag etc.). Denna bok är
populärt skriven, men, delvis som följd därav,
svåröverskådlig och onödigt "pratig". Om man läser
boken kritiskt bör man dock kunna ha en viss
glädje av den. Man får en hel del tips om hur man
kan effektivera sitt arbete även om man
förmodligen kan räkna ut mycket av detta själv utan större
tankemöda. Arne Hedström
Riktig värmebehovsberäkning, av S O Björk.
Statens Byggnadsbesparingsutredning, Stockholm
1957. 42 s., 24 fig., tab. 5 kr.
Statens byggnadsbesparingsutredning frågade 1955
ett antal konsulterande värmetekniker om
tillämpade beräkningsvärden vid dimensionering av
värmeanläggningar för offentliga byggnader. Man ville
undersöka om det vid värmeanläggningarnas
dimensionering kunde finnas möjligheter att nå
besparingar i de blivande anläggningskostnaderna.
Föreliggande häfte ger först en sammanställning av dessa
svar. Förf. diskuterar därefter de genom svaren
redovisade dimensioneringsgrunderna och söker
sedan beräkna storleken av möjliga besparingar.
I skriften ställes de enligt svaren använda värdena
för lägsta utetemperaturer och de i
byggnadsbespa-ringsutredningens tidigare skrift "Dimensionerande
utetemperatur (Tekn. T. 1957 s. 1143) redovisade
värdena för utetemperaturer i relation till varandra,
och det hävdas att en betydande överdimensionering
av värmeanläggningarna i regel sker genom att för
stora temperaturskillnader användes. Förf. utgår
härvid från att de i nämnda skrift givna värdena
skall användas. Då emellertid dessa värden endast
är preliminära, och ytterligare undersökningar nu
pågår, torde det knappast vara riktigt — eller i
varje fall vara för tidigt — att lägga detta material
till grund för generella slutsatser.
I fråga om använda värmegenomgångstal för
väggkonstruktioner beröres förekommande avvikelser
från beräknade riktiga värden. Intressanta resultat
från en undersökning inom byggnadsstyrelsen
angående fukthalten hos lättbetongisolering vid
betongväggar redovisas i några diagram. I fråga om
fönster framhålles med rätta att endast sådana
värmegenomgångstal bör användas, som ej tar hän-
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
