Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Kartsekretess. Bestämmelser, av Börje Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kartsekretess
Bestämmelser
Kapten Börje Gustafsson, Stockholm
I princip har vi tryckfrihet i Sverige. Var och
en har alltså rätt att, med vissa undantag, i
tryckt skrift sprida sina åsikter och
upplysningar i vilket ämne han vill. Skulle han
missbruka friheten kan han bli straffad, men först
sedan tryckalstret spritts.
I fråga om kartor och flygbilder råder inte
tryckfrihet. Här krävs i regel en
förhandsgranskning. Skälet är, att en karta eller en
flygbild bland mängden av detaljer ofta
innehåller någon eller några, som det ur
försvarssynpunkt är viktigt att hemlighålla,
Granskningen sköts av Rikets Allmänna
Kartverk och Sjöfartsstyrelsen. Kartmaterial, som
framställs av dessa myndigheter, görs givetvis
på ett sådant sätt att det är godtagbart ur
sekre-tessynpunkt.
Huvudregeln är, att flygfotomaterial och
kartor, som är avsedda att spridas utanför
krigsmakten och civilförsvaret, icke får visa
befästningar eller detaljer, som underlättar angrepp
mot militära eller civila anläggningar av
väsentlig betydelse för totalförsvaret.
Kartor grundas numera i regel direkt eller
indirekt på flygfotomaterial. Genom retusch
eller på annat sätt skall en del upplysningar
uteslutas ur fotobilden. Alla befästningar och
vissa andra militära anläggningar samt vägar,
som direkt kan röja sådana anläggningar, hör
hit, likaså vissa detaljer inom militära flygfält
t.ex. radarstationer och hangarer. I fråga om
krigsflygfält skall hela området ändras så att
karaktären av flygfält inte framgår. Bland
ytterligare detaljer, som skall uteslutas, kan
nämnas civilförsvarets ledningscentraler,
spårsystem o.d. vid militärt viktiga
järnvägsstationer samt större oljeupplag.
Tecknade kartor får givetvis inte innehålla
sådana detaljer, som skall uteslutas eller
förvanskas på flygfoton. Svårigheten att
retuschera fotobilder gör att man måste inskränka sig
till att ta bort de ur sekretessynpunkt viktigaste
351.751(485) : 912
detaljerna. En tecknad karta ger större frihet.
Här gäller det ju att inte rita in vissa detaljer,
medan det på fotobilden gäller att ta bort
detaljer, som redan finns med. På en tecknad
karta får t.ex. militära byggnader, krigsviktiga
fabriker, kraftverk och större
transformatorstationer icke utritas så att deras rätta
karaktär röjs.
Namnsättning på flygbilder och kartor måste
göras så att namnen inte kommer att röja
sådana detaljer, som skall döljas. Ordet
"kanonverkstad" vid en byggnad avslöjar dess
karaktär, även om man använder samma
konventionella tecken för fabriken som för ett
bostadshus. Militära övningsområden, med undantag
av skjutfält, får inte anges, inte heller broars
beskaffenhet. Undantaget för skjutfält beror på
att det av säkerhetsskäl är nödvändigt att
kartan varnar folk för att ge sig in på ett sådant
område.
Nu kan det ju inträffa att en tillämpning av
dessa bestämmelser skulle göra det mer eller
mindre omöjligt att använda en karta eller
flygbild. Det är t.ex. ofta omöjligt att
stereobe-arbeta retuscherade flygbilder. I sådana fall
kan undantag göras. Flygbilden blir i detta fall
hemlig.
Även sjökort skall granskas. Här gäller det
närmast djupsiffrorna. Inom vissa ur
försvarssynpunkt viktiga områden får nämligen inga
sådana detaljer om vattendjupet förekomma,
som kan underlätta navigering med
krigsfartyg-
En karta får godkännas för spridning endast
om den uppfyller sekretesskraven. Det finns
ju alltid gränsfall, där visst men för försvaret
får godtas, om man därigenom vinner fördelar
för de civila kartkonsumenterna. Denna
avvägning görs av Kartverket och Sjöfartsstyrelsen.
Försvarets representant i dessa verk kan dock
påfordra att samråd tas med chefen för
försvarsstaben. Skulle denne och verket i fråga
ha olika åsikter avgörs frågan av K.M:t.
Godkännande kan begränsas till att avse spridning
inom en viss personkrets eller för visst
ändamål. Det kan t.ex. vara önskvärt att de
anställda vid en större krigsindustri har tillgång till
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
Börje Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
