Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Tillämpningar, av Kjell Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Meteorologi och hydrologi
inom kraftindustrin
Tillämpningar
Civilingenjör Kjell Holmström, Stockholm
För ett par år sedan gjordes inom
Vattenfallsstyrelsens driftbyrå en litteraturstudie över
utländska analyser av belastningens beroende
av väderleken. Den visar att man på många
håll kunnat finna en påtaglig inverkan på
belastningen av ändringar i väderleken. Man har
även fått samband, som är användbara för att
göra bättre belastningsprognoser. Dylika
undersökningar tycks pågå med oförminskad
intensitet i utlandet att döma av nya rapporter i
fackpressen.
De utländska analyserna gäller ofta
toppbelastningen och i allmänhet berör de
förhållandena i större städer. I Sverige har vi relativt
goda möjligheter till korttidsreglering i
vattenkraftstationerna, ocli därför har
toppbelastningen inte samma dominerande betydelse. För
vår del är särskilt belastningsvariationerna
mellan dygnen och veckorna av intresse ur
denna synpunkt.
En undersökning har gjorts på Vattenfalls
driftbyrå av temperaturens inverkan på
belastningen. För verkets hela distributionsområde
har skapats en normaltemperatur för varje
dygn under året. Den har beräknats på så vis
att från Sveriges Meteorologiska och
Hydrologiska Institut (SMHI) erhållna
normaltemperaturer för ett stort antal väderleksstationer
vägts i förhållande till belastningsintensiteten
i kringliggande områden. Skillnaden mellan
denna normaltemperatur och den på samma
sätt erhållna aktuella medeltemperaturen har
jämförts med avvikelser i belastningen från
uppskattade normala värden. Ett påtagligt
samband har kunnat konstateras. Man kan
sålunda räkna med att en grads
temperaturavvikelse medför under vintermånderna en
belastningsändring på ca 0,8 %.
Denna undersökning är mycket schematiskt
utförd och kan inte betraktas som fullgod. Den
ger inte mer än storleksordningen på det sökta
beroendet för vissa fall. Man finner också gans-
621.311.153
ka snart, att den valda analysmetoden är
otillräcklig för att klarlägga sambanden.
Vattenfalls totala belastning varierar tillfälligt eller
slumpmässigt av flera orsaker, som inte direkt
beror på temperaturen. Det är i det närmaste
omöjligt att rensa ut dessa variationer, och det
går då inte heller att finna
temperaturberoendet med hjälp av enbart den totala
belastningen. För närvarande prövar man dock andra
vägar.
I Sverige tycks en temperaturökning alltid
föra med sig en belastningsminskning. Det
motsatta förhållandet, som fallet är i t.ex. USA
under sommarmånaderna, har inte kunnat
spåras. Man kunde därför antaga, att det hos oss
är i huvudsak elektrisk uppvärmning i någon
form som orsakar temperaturberoendet. Men
om så är, bör även vinden lia en viss betydelse.
Efter vad som är bekant liar ingen
undersökning av detta förhållande gjorts inom landet.
I Kanada har däremot hänsyn tagits till
vinden i en nyligen redovisad
belastningsanalys.
Ljuset har ett påtagligt inflytande på
belastningen. Ett försök att närmare bestämma
inverkan på Vattenfalls totala belastning har
emellertid inte givit något resultat.
Svårigheterna här beror bl.a. på att vi saknar lämplig
uppmätning av ljusintensiteten. Erfarenheter
från utlandet visar, att användbara samband
kan spåras för ett större distributionsområde
med hjälp av ett fåtal mätställen. Vattenfalls
arbete inriktas nu i första hand på att ordna
ljusmätning i tillräcklig omfattning för att
mätresultaten sedermera skall kunna användas för
belastningsanalyser.
En uppenbar nytta av att klarlägga sambanden
mellan belastningen och väderleken har man
vid belastningsprognosering på kortare sikt, då
man kan taga hänsyn till väderleksprognoser.
Dylika samband kan vara värdefulla även på
ett annat sätt. En belastningsstatistik som är
korrigerad för väderleksinflytanden utgör
nämligen ett bättre underlag för undersökning av
utvecklingstendenser och konjunkturberoende
egenskaper hos belastningen än ett okorrigerat
material.
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
