Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Tillämpningar, av Kjell Holmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KrafthushålEning
Vattentillrinningen till älvarna är så att säga
råmaterialet för vattenkraftproduktionen.
Vat-tenföringarna i de svenska vattendragen har i
opåverkat skick en utpräglad säsongvariation,
och ovanpå denna är en kraftig variation av
mer eller mindre slumpmässig art överlagrad.
För kraftindustrin är det av fundamental vikt
att få en uppfattning om tillrinningarnas natur
och eventuellt kunna förutbestämma dem. I
detta sammanhang har meteorologin och
hyd-rologin en stor uppgift att fylla. För att
problemen skall framstå klarare, behöver något sägas
om de kalkyler, som hör ihop med planeringen
av krafthushållningen.
Statistiska Institutionen i Uppsala har för
Vattenfalls driftbyrås räkning studerat
kraft-hushållningsproblemet med avseende på den
löpande skötseln av i första hand
långtidsmagasinen. I en redogörelse för denna
undersökning skiljes på strategi- och
variabilitetsproblemet. Först beröres strategiproblemet.
I den praktiska vattenhushållningen arbetar
man under mycket komplicerade förhållanden.
Regleringsföreskrifter och den tekniska
utformningen av regleringsanordningarna i olika
älvar och olika sjöar begränsar möjligheterna
att fritt handha vattenresurserna. Dessa
begränsningar är i en del fall direkt beroende av
varandra, i andra fall indirekt genom att en
åtgärd i t.ex. en sjö på något sätt återverkar på
vattenhushållningen i en annan sjö. Det synes
för närvarande inte finnas någon möjlighet att
med matematiska metoder göra en direkt
bestämning av optimal vattenhushållning för ett
större kraftsystem på grund av problemets
omfattning.
Man har för närvarande inte tillräcklig
överblick över den invecklade
produktionsprocessen för att säkert kunna fastställa den totala
effekten av olika åtgärder. Det kan då vara
äventyrligt att basera krafthushållningen helt
och enbart på ett handlingsmönster, som
bestämmes av enkla matematiska uttryck för en
förmodad optimisering. Det förefaller vara
naturligast och säkrast att i möjligaste mån
simulera produktionsapparaten i en matematisk
modell och i denna studera och pröva verkan av
olika antaganden om lämplig eller god
strategi. Men redan under förutsättning av kända
tillrinnningar erhålles ett stort
beräkningsproblem.
För att kunna taga hänsyn till tillrinningarnas
variabilitet är det lämpligt att efterlikna dessa
i en matematisk slumpmodell. Införes variabla
tillrinningar växer emellertid
beräkningsuppgiften raskt och beräkningarnas omfattning
bestämmes i hög grad av hur invecklad
variabilitetsmodell man ställer upp. I praktiken
visar det sig att man snart når gränsen för vad
som på rimlig tid kan behandlas i nu
existerande elektroniska siffermaskiner.
Den slumpmässiga variationen i
tillrinning-arna är så kraftig, att den inte kan försummas
vid planeringen av krafthushållningen. Hur
man än närmar sig problemet, om det sker
över en simuleringsmodell eller på annat sätt,
så är i alla fall en god kunskap om
tillrinningarnas natur en förutsättning för att en
någorlunda säker bedömningsgrund för
krafthushållningen skall erhållas.
Tillrinningsprognoser
En önskedröm för kraftindustrin vore att få
tillförlitliga prognoser på tillrinningarna dag
för dag för långa tider framåt. Detta kan
självfallet inte realiseras. Men med den utveckling
som pågår inom meteorologin kan man räkna
med att väderleksprognoser kommer att kunna
ställas för längre och längre tider. Därmed får
man också bättre möjligheter att förutsäga
tillrinningar.
En effektiv användning av väderleksprognoser
förutsätter, att man känner sambanden mellan
väderlek och tillrinningar. För närvarande kan
inte dessa frågor redas ut tillfredsställande
bl.a. därför att det saknas meteorologiska och
hydrologiska observationer i tillräcklig
omfattning. Vattenfall planerar att i samarbete
med SMHI öka antalet mätstationer så att
erforderligt underlag skall kunna erhållas. Men
givetvis kan också en del tas ut av befintligt
material, vilket på SMHI utförda arbeten visar.
En meteorologisk-hydrologisk undersökning
av det slag som här berörts kan inte läggas upp
så, att man försöker göra en fullständig
genomarbetning av hela fältet på en gång. Man får
till att börja med rikta in sig på mindre,
relativt avgränsade frågor. Dessutom bör arbetet
bedrivas så, att delresultat som underhand
kommer fram kan användas och fogas in i de
normala arbetsrutinerna. På så vis erhålles
successivt en högre kvalitet på den verkliga
planeringen, och den fortsatta forskningen kan
även anpassas efter de praktiska erfarenheter
man gör.
Ett delproblem som behandlats på SMHI
avser prognosering av volymen på vårfloden för
magasinssjöar med hjälp av bl.a.
nederbördsmätningar. Prognoserna ger inte besked om
tidpunkten för vårflodens början eller dess
förlopp. De får därför en något speciell
användning vid planeringen av krafthushållningen.
Med nuvarande regleringar har man i de flesta
fall vattenkraftöverskott under åtminstone
några veckor på högsommaren. Flödesprognoser
avseende enbart volymen har då begränsat
värde för tappningsplaneringen under just
vårflodstiden. Men de är väsentliga när det
gäller att bestämma magasinsavtappningen före
vårfloden, vilket göres med hänsyn till dels
möjligheterna att återfylla magasinen fram till
hösten och dels kraftbalansläget för
efterföljande tid.
SMHI har vidare undersökt
snöavsmältnings-förloppets beroende av meteorologiska
faktorer. Resultaten härav kan bli till nytta vid en
eventuell bestämning av tidpunkten för
vårflodens början. Dylika prognoser skulle vara
av stort värde för krafthushållningen. I och
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
