Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Tillämpningar, av Kjell Holmström - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Prognoser, av Alf Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med vårflodens inträdande förändras nämligen
kraftsituationen radikalt. Under ett fåtal dygn
kan läget övergå från ett med
vattenkraftunderskott till ett med överskott. En bedömning av
utsikterna för att vårfloden skall börja eller inte
skulle vara till nytta även om detta kan göras
bara en eller ett par veckor framåt i tiden.
Hittills utförda studier avser förhållandena i
fjällsjöar. För krafthushållningen är emellertid
vårflodens början i skogsområdena i allmänhet
mera intressant. Normalt kommer det en
skogsflod före fjällfloden, och redan med den förra
inträffar ett omslag i kraftläget. I många fall
kan man inte heller tillgodogöra sig fjällfloden
i omedelbar kraftproduktion. På våren är
fjällsjöarna kraftigt avsänkta och deras
avbördningsförmåga är därför låg. En väsentlig
ökning av tappningen kan åstadkommas först
efter det att magasinen fyllts upp till en del.
Vinster
Med avsikt har i föregående avsnitt ingenting
nämnts om de vinster, som kan göras med
hjälp av en mera utsträckt tillämpning av
meteorologin och hydrologin. Det är nämligen
för närvarande vanskligt att göra några
bedömanden. Av det tidigare sagda framgår också
att de med krafthushållningen
sammanhängande beräkningsproblemen är mycket omfattande.
Men man kan utgå ifrån att de elektroniska
siffermaskinerna skall ha kommit till större
användning inom detta område efter ett fåtal
år, och då skall det vara möjligt att göra
erforderliga uppskattningar.
Men för att ge en uppfattning om
storleksordningen av de vinster det är fråga om, kan ett
fiktivt fall konstrueras. Man kan utgå från en
vårperiod med vattenkraftunderskott och som
Fig. 1. Något utjämnade kurvor över
vattenförhållandena i Anjan oktober 1955—september 1956;
överst vattenstånd W, nedtill flöde Q, index n anger
beräknade ore<gterade förhållanden, index r anger
förhållandena i den reglerade floden.
följd därav stor värmekrafttillsats. Det
förut-sättes vidare att vårfloden kommer relativt
tidigt på säsongen. Om en prognos för
tidpunkten kunde ställas fjorton dagar i förväg, så
kunde en vinst göras i minskad
värmekraftproduktion på över 5 Mkr.
En forskningsverksamhet inom meteorologin
och hydrologin i större skala med sikte på
praktisk användning inom kraftindustrin kan
inte gärna planeras så länge man inte kan
jämföra kostnaderna härför med de vinster som
kan göras. Men en hel del grundläggande
undersökningar återstår att göra för att en sådan
kunskap om tillrinningarna skall erhållas, att
minimikravet med hänsyn till
krafthushåll-ningsplaneringen kan anses vara uppfyllt.
Prognoser
Överdirektör Alf Nyberg, Stockholm
I samband med regleringar av vattenkraften,
fig. 1, uppkommer en del problem av
meteorologisk och hydrometeorologisk art. Många av
dessa problem liknar dem som har uppkommit
i andra länder och där varit föremål för
ingående undersökningar, bl.a. i USA och
Schweiz. Problemen är emellertid varierande
inom olika geografiska områden, och jag
kommer här att behandla endast svenska
förhållanden.
De krav som ställts på Sveriges Meteorologiska
och Hydrologiska Institut beträffande
förutsägelser av vattentillgången är att beräkna:
flödesvolymen, flödets maximum, tidpunkten för
maximum, tidpunkten för vårflödets början
och variationer i vattenföringen under hela
året.
Flödesvolymen
På detta område har institutet hittills gjort den
största insatsen. Ragnar Melin har visat att det
i Norrlands skogs- och kustälvar finns ett
utpräglat samband mellan vårflödesvolymen och
snömagasinen pius nederbörden till flödets
slut. Snömagasinets storlek eller snötäckets
vattenvärde vid vinterns slut sattes av Melin
lika med vinternederbörden, räknat från den
tid då snöackumulationen började. Härvid
erhöll Melin i enstaka fall korrelationer upp till
0,95. Att korrelationen ej blev 1 sammanhänger
givetvis med de felkällor som finns, en del av
nederbörden under vintern smälter bort,
mängden av magasinerat grundvatten är olika år
från år, tidpunkten för snöackumulationens
början är ej helt säkert bestämd osv.
Melin har också studerat ett fjällområde,
Malmagen, och särskilt behandlat frågan om
nederbördsmätarnas tillförlitlighet. Genom en
omfattande snötaxering med bestämmande av
snöns vattenvärde längs tre parallella linjer
inom området, där mätningar gjorts ungefär
218 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
