- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
279

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Prognoser, av Alf Nyberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 3. Relativa träffvärden för olika
prognoser och observerade förhållanden

Observerat

Prognos Mö ö N U MU

Mö ........................100 90 50 10 0

Ö ........................70 100 55 10 0

N ........................10 45 100 45 10

U ........................0 10 55 100 70

MU ........................0 10 50 90 100

Mö = mycket över normalt (sannolikhet 12,5 °/o)
ö = över normalt (25 °/o)
N = normalt (25 °/«)
U = under normalt (25 •/«)
MU = mycket under normalt (12,5 ®/o)

nen Klimpfjäll. De olika periodernas nummer i
angives i form av index: Ti, t

Sambandet mellan tillrinningen T och
lufttemperaturen t under de olika veckorna har
förutom med regressionsekvationer och
korrelationskoefficienter rjt angivits dels som
tillrinningen medelstorlek och dess
standardavvikelse oT. Standardavvikelsen från
regressions-ekvationen har beräknats enligt formeln
ST = oTy 1 - r2, tabell 2.
Av ekvationerna framgår, att
temperaturberoendet stärks till och ined vecka 4, men
därefter avtager. Detta är också vad man väntar:
till en början bör temperaturberoendet vara
ringa, beroende på att ännu endast små
områden börjat avsmälta, samt att det liggande
snötäcket, innan det är mättat, suger upp
smältvattnet. Sedan flödet väl kommit i gång, bör
temperaturen få större och större inflytande
på tillrinningen, allteftersom de avsmältande
områdena blir större och
vattenuppsugnings-effekten mindre; samtidigt ökar snötäckets
strålningsabsorption i och med att det blir vått
och mörknar. Småningom bör även andra
faktorer komma att inverka på tillrinningens
storlek, främst tillgången på snö inom
nederbördsområdet, men även rimligen sådana faktorer
som nederbörd i form av regn, mottagen
strålningsmängd etc.
Det oväntat låga värdet på
korrelationskoefficienten under tredje veckan bör vara en
effekt av att tillfälliga köldperioder ofta
inträffat under denna period.

Undersökning av när snötillgången börjar
spela in visar, att detta sker först under vecka
5; då först förbättras totala korrelationen: från

Tabell Träff procent enligt Namias metod vid
veckoprognoser för temperaturen under vin-

tern 1956—1957

°/o

Bottenviken ..................................................................67

Norra Kvarken ............................................................70

Bottenhavet ..................................................................77

Ålandshav ......................................................................73

Norra Östersjön ..........................................................80

Södra Östersjön............................................................78

Öresund ..........................................................................84

Västkusten ....................................................................78

Alla svenska farvatten ................................................76

0,53, då endast periodtemperaturen beaktas, till
0,76, om även snötillgången N tas med.

En ytterligare förbättring erhålles genom
hänsynstagande till maximala solskenstiden
(dagens längd) såsom ett mått på instrålningen
(alltså utan hänsyn till molnigheten). Totala
korrelationen höjes därigenom till 0,90 och
standardavvikelsen sjunker till 11. Samma
faktor har prövats även på perioderna 3 och 4,
men förbättringarna då har varit betydligt
mindre. Den väsentliga förbättringen under
vecka 5 visar hur temperaturen nu förlorat i
inflytande, under det att instrålningen
avancerat till en väsentlig faktor.

De här redovisade resultaten är i flera
avseenden långt ifrån tillfredsställande, men de
visar ändå, att det redan nu är möjligt att
förutsäga flödesvolymen med tämligen stor
noggrannhet. Sådana prognoser har också under
en längre följd av år utarbetats av institutet.
Vad beträffar prognoser av flödets maximum,
tidpunkten för maximas inträdande och andra
variationer av flödet är det tydligt, att man
redan nu har uppnått resultat som kan få ett
praktiskt värde, under förutsättning att man
också kan förutsäga temperaturen och helst
även andra meteorologiska faktorer för något
längre perioder.

Väderleksprognoser för en vecka
eller längre tid

Institutet har under de senaste två vintrarna
börjat göra prognoser över medeltemperaturen
under en period av en vecka, och har
härvidlag nått en del positiva resultat, tabell 3 och 4.
Tabell 3 visar de relativa träffvärden som
konventionellt ges för varje prognos med hänsyn
till både prognosen och det observerade
värdet. En indelning av prognosvärdena i grupper
har gjorts så att sannolikheten för att ett värde
skall falla inom grupp MÖ är 12,5 inom Ö,
N och U vardera 25 % och MU 12,5 %. Om
prognosen och det observerade värdet kommer
i samma grupp är prognosen helt riktig och
träffvärdet blir 100, eljest blir det lägre. Vid
slumpmässig fördelning erhålles i genomsnitt
träffvärdet 50.

Prognoserna, som utförts för att bedöma
utvecklingen av isförhållandena i havet, avser
temperaturförhållandena vid landets kuster,
men det finns skäl att anta att
prognosresultaten ej skulle bli sämre i skogsbygderna och
fjällområdena än vid kusterna. Försök pågår
också med prognoser av medelnederbörden
under en vecka.

Med hänsyn till den fördröjning som råder
mellan smältningens början och effekten på
tillrinningen till ett större magasin, en
fördröjning som uppgår till 3—4 dagar eller mera,
bör man alltså kunna förutsäga flödet för en
period av omkring 10 dagar.

Förberedande arbeten vid institutet visar, att
man med statistiska metoder kan nå en del
positiva resultat beträffande
temperaturprognoser för väsentligt längre tid, upp till en må-

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free