Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Meteorologi och hydrologi inom kraftindustrin. Prognoser, av Alf Nyberg - Civilingenjörsutbildningen på atomenergiområdet, av WS - Världens tonnageproduktion 1957, av N Lll - Sverige och Island biltätast i Europa, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nacl och kanske längre, ocli det skulle alltså
vara möjligt att lämna prognoser över
tillrinningen för samma tidsperioder.
Flödesprognoser för andra delar av året än
snösmältningstiden kan utan tvivel utföras med
viss framgång, när prognoser för nederbörden
gällande längre perioder kommit igång. Det
exakta värdet av alla dessa prognoser i
praktisk tjänst är en sak som endast kraftföretagen
själva kan beräkna, men det torde icke råda
något som helst tvivel 0111 att ett förnuftigt
utnyttjande av meteorologernas och
hydrologer-nas kunskaper skulle ge en mycket god
avkastning.
Civilingenjörsutbildningen pà
atomenergiområdet. Den nytillsatta utredningen ior
civilingenjörsutbildningens uppläggning inom
atomenergiom-rådet (Tekn. T. 1958 s. 266) torde böra inriktas på
två huvudfrågor. Den första avser behovet av
fortbildning för i produktionen redan verksamma
civilingenjörer och för nyutexaminerade. En dylik
fortbildning och omskolning måste bedrivas mer
planmässigt än vad som hittills kunnat ske vid de
kortare kurser som hållits. Det kvantitativa
utbildningsbehovet bör beräknas så långt det är möjligt med
hänsyn till den snabba utvecklingen. Särskilt bör
undersökas inom vilka ingenjörsfack behovet av
fortbildning är störst. Fortbildningen bör så långt
som möjligt samordnas med, och så småningom
inflyta i, den utbildning på atomenergiområdet som
på längre sikt bör ingå i ingenjörsutbildningen vid
de tekniska högskolorna.
Den andra huvudfrågan för utredningen blir att
utforma den utbildning på atomenergiområdet som
bör ingå som ett led i den övriga
civilingenjörsutbildningen. Liksom vid all ingenjörsutbildning är
det i första hand nödvändigt att så långt som
möjligt kartlägga de behov som avnämare av den
ingen-jörsutbildade arbetskraften nu har och kan väntas
få. Utbildningen bör utformas på grundval av de
önskemål och förslag som därvid framkommer.
Några önskemål torde för närvarande icke finnas
om inrättande av särskilda fackavdelningar för
atomenergiingenjörer; behovet torde närmast avse
en vidgad utbildning på atomenergiområdet inom
vissa befintliga fackavdelningar. Med hänsyn till
den snabba utvecklingen på området kan det nu inte
gärna bli fråga om annat än att utforma första
etappen på utvecklandet av en gren inom
civilingenjörsutbildningen, om vars utformning på längre sikt
vi vet mycket litet.
En särskild fråga är i vilken omfattning forskning
på atomenergiområdet bör komma till stånd vid de
tekniska högskolorna i samband med att särskild
undervisning på området ordnas inom ramen för
den ordinarie civilingenjörsutbildningen. Denna
forskning förutsätter nämligen tillgång till särdeles
kostnadskrävande utrustning. Resurserna för
atomenergiforskningen får givetvis icke splittras, till men
för forskningens effektivitet. Man måste noga pröva
behovet av samband och samordning mellan
undervisning och forskning, såväl när det gäller
lärarorganisationen som i fråga om den rent lokala
förläggningen av utbildningen (Ecklesiastikministern i
riktlinjer för utredning om civilingenjörsutbildning
på atomenergiområdet). WS
Världens tonnageproduktion 1957. Enligt
Lloyd’s Registers senaste "Annual Summery" av
1957 sjösatta handelsfartyg i världen uppgick dessa
till / 050 fartyg om 8 501 Wi brt mot 1815 om
6 670 218 brt 1956. 1957 års sjösatta tonnage är det
största som förekommit sedan krigsåren 1943 och
1944. Fördelningen på de 17 viktigare
skeppsbyggar-länderna är (motsvarande siffror för 1956 inom
parentes):
antal fartyg
brt
Japan .......... 433 (325) 2 432 506 (1 746 429)
Storbritannien och
Nordirland ..... 260 (275) 1 413 701 (1 383 387)
Tyskland........ 418 (418) 1 231 152 (1 000 498)
Sverige ......... 81 ( 80) 660 623 ( 489 157)
Italien .......... 57 ( 65) 485 025 ( 357 896)
Holland ........ 199 (177) 476 309 ( 449 899)
Frankrike ....... 67 ( 70) 428 346 ( 297 682)
Förenta Staterna . 54 ( 50) 359 006 ( 169 076)
Norge .......... 83 ( 76) 239 447 ( 170 679)
Danmark ....... 34 ( 36) 170 914 ( 130 255)
Polen .......... 64 ( 57) 140 226 ( 103 784)
Belgien ......... 13 ( 19) 114 442 ( 92 292)
Spanien ........ 66 ( 48) 108 720 ( 93 878)
Brittiska Samväl-
dets utomeuro-
peiska länder .. 37 ( 60) 96 970 ( 54 880)
Jugoslavien ..... 16 ( 15) 68 899 ( 54 417)
Finland ......... 38 ( 34) 57 556 ( 56 650)
Portugal ........ 13 ( 7) 9 726 ( 15 033)
Siffror för Kina och Ryssland saknas.
Det 1957 sjösatta tonnaget bestod av:
antal fartyg brt °/oavtotaltonnaget
motorfartyg .. 1 685 5 247 974 61,7
ångare ....... 265 3 253 430 38,3
l)e sjösatta tankfartygen utgjorde 314 om 3 850 701
brt jämfört med 233 om 2 267 063 brt år 1956, dvs.
ca 70 % ökning i tonnage. De representerade 45 %
av det totalt sjösatta tonnaget 1957 jämfört med
34 Vo 1956 och fördelade sig på 116 ångare om
2 532 345 brt och 198 motorfartyg om 1 318 356 brt.
Det mesta tanktonnaget sjösattes i följande länder:
Japan ..................................106 fartyg 1 378 678 brt
Storbritannien och
Nordirland ........................45 „ 535 333 „
Sverige ................................23 „ 389 093 „
Förenta Staterna ..............16 „ 290 143 „
Tyskland ............................53 „ 248 400 „
Av totaltonnaget klassades 645 fartyg om 4 092 955
brt eller 48,14 °/o i Lloyd’s Register. N Lll
Sverige och Island biltätast i Europa. År 1956
hörde Island med sina 15 000 bilar till Europas mest
motoriserade länder; i genomsnitt hade nämligen
var tionde person bil i Island. Samma siffra gäller
för Storbritannien medan i Sverige och Frankrike
inte mindre än var nionde person hade bil.
Trafikförhållandena i Europa börjar bli
komplicerade, men så besvärliga är de ännu inte, att bristen
på utrymme på vägar och gator hindrar folk alt
skaffa bil som fallet är i New York. New York har
sålunda ett lägre antal bilar per invånare än resten
av USA. I Europa är det fortfarande storstäderna
som i allmänhet har det största antalet bilar per
invånare. Sålunda har t.ex. Paris 40 %> flera bilar
per person än resten av Frankrike (enl. FN:s
ekonomiska europakommission). WS
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
