Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 12 - Nya material - Manganlegeringar, av SHl - Arylmerkaptaner i stor skala, av SHl - Korskräppat kraftpapper, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
Manganlegeringar
Tekniskt ren mangan, framställd elektrolytiskt, är
hård och spröd vid rumstemperatur och används
ej praktiskt. Efter legering med vissa metaller blir
den duktil. Tre grupper har kommersiell betydelse.
Mangan-kopparlegeringar, innehållande 60—80 °/o
Mn, har hög elektrisk resistivitet med liten
temperaturkoefficient och intressanta elastiska
egenskaper. De korroderar lätt. En legering (80 "/o Mn och
20 %> Cu) har liten skjuvmodul och mycket stort
Poissons tal. Dessutom har den stor
dämpningsförmåga (Tekn. T. 1956 s. 1121) som är störst vid
700 kp/cm2 spänning varför man vid praktiskt
utnyttjande av den måste använda materialet förspänt.
Legeringen finns som kallvalsad stång för
smidning, som värmebehandlade delar och som plåt.
Den kan varmbearbetas vid 870—900°C eller
kall-bearbetas vid 20—260°C; vid 260—815°C är
metallen spröd. Som t.ex. kamskivor i textilmaskmer kan
den belastas upp till 210 kp/cm2 kamyta mot 52
kp/cm2 för gjutjärn och 42 kp/cm2 för nylon. På
grund av dess stora dämpningsförmåga ger den
relativt litet buller.
Legeringens elasticitet gör att den vid pressning
mot stål följer dettas yta mycket nära. Detta
utnyttjas i en friktionskoppling i vilken en oljefilm
upprätthålls mellan ytorna vid högt tryck och
härvid verkar som en fast kropp. I enklaste utförande
löper ett slätt stålhjul mot ett legeringshjul. En
fjärdedels hästkraft överföres på 12 mm hjulbredd.
Legeringen används också till kugghjul.
En duktil legering av 95 °/o Mn och 5 ’"/o Cu som
kan valsas till 0,075 mm plåt tillverkas i begränsad
omfattning.
Mangan-koppar-nickellegeringar med 60—80 %> Mn
och 10 «/o Ni kan värmebehandlas, medan
legeringar med 60—80 °/o Mn och bara koppar är
instabila över 300°C. Nickel påverkar inte nämnvärt
legeringens elektriska egenskaper men ökar
korrosionsmotståndet. De ternära legeringarna har stor
vär-meutvidgningskoefficient, störst (25,6 • 10~6 m/m°C)
för en legering av 72 °/o Mn, 18 B/o Cu och 10 °/o Ni
och större än hos någon annan legering med
jämförbar sträckgräns (6 650 kp/cm2, kallvalsad med
50 */o reduktion). Värmeledningsförmågan är
ungefär hälften av 18-8-ståls.
72-18-10-legeringen är den viktigaste. Till skillnad
från andra Mn-Cu-Ni-legeringar är den okänslig för
korngränskorrosion i saltvatten; den har relativt
hög brottgräns och god seghet, men dess mekaniska
egenskaper försämras mycket genom upphettning
till 315°C.
Legeringen finns som plåt, band, varmvalsad stång,
strängpressade rör och profiler. Den kan
kallbear-betas och varmbearbetas vid 870—900°C och
uppför sig då som Monel. Den kan fogas vid sig själv
och vid stål genom motståndssvetsning,
acetylen-syrgassvetsning eller silverlödning. Efter svetsning
återkommer korrosionsresistensen utan särskild
behandling.
Legeringen används till bimetallelement; den ger
största möjliga energi per grad temperaturändring
på grund av dess stora utvidgningskoefficient. Ett
element av 72-18-10-legering och Invar ger den
största rörelsen per grad temperaturändring av alla
kommersiella bimetaller. Samtidigt har den
unge-för samma resistivitet som nikrom (80 % Ni, 20 °/o
Cr). Legeringen utnyttjas också för dämpning av
vibrationer i fall där gummi är olämpligt, som
motståndsmaterial och till axlar med liten
värmeledningsförmåga.
Mangan-järn-aluminiumlegering med 50 °/o Mn,
45 % Fe och 5 °/o Al är den mest användbara av
ett antal ternära legeringar av mangan och järn
med nickel, kobolt eller aluminium. Dess
värmeut-vidgningskoefficient är nästan lika liten som
keramiska materials, och dess elektriska resistivitet är
relativt hög. Den har utnyttjats som kontakter på
emaljerade motstånd, men dess användbarhet är
begränsad genom att dess utvidgningskoefficient är
konstant bara upp till ca 205°C (J L Everhabt i
Materials in Design Engineering nov. 1957 s. 144—
146). SHl
Arylmerkaptaner i stor skala
Hittills har arylmerkaptaner framställts i
begränsade mängder enligt flera metoder; priset har blivit
högt, upp till 2,65 $/lb. Man har emellertid i USA
utarbetat en ny framställningsmetod genom vilken
det blivit möjligt att minska priset till hälften eller
en tredjedel av det tidigare. Man planerar därför en
fabrik för tillverkning av tiofenol, tiokresoler och
tioxylenoler med en total årsproduktion på 1 350—
1 800 t. För närvarande torde förbrukningen av
syntetiska arylmerkaptaner vara ca 320 t/år varav
största delen är tioxylenoler.
Man väntar att arylmerkaptanerna skall få
användning i stället för motsvarande fenoler vid många
synteser därför att SH-gruppen är mer reaktiv än
OH-gruppen. Av stor vikt anses att tioföreningarna
kan alkyleras i bensenringen mycket lättare och
med avsevärt större utbyte av produkt än
motsvarande fenoler. Genom alkyleringen minskas
aryl-merkaptanernas flyktighet och lukt samt ökas deras
löslighet i oljor. Härigenom bör alkylerade
arylmerkaptaner få kommersiell betydelse som
utgångsmaterial vid syntes av färgämnen, insektbekämpare,
vätmedel, vulkningsacceleratorer,
organometallför-eningar och läkemedel (Chemical & Engineering
News 9 dec. 1957 s. 66). SHl
Korskräppat kraftpapper
Ett enligt uppgift mycket användbart material är
kraftpapper som först kräppats i 45° vinkel mot
pappersbanans längdriktning och sedan i 90°
vinkel mot den första kräppningen. Detta korskräppade
papper är töjbart och återtar inte sin ursprungliga
form efter töjning. Det är mjukare och har större
kantrivstyrka än utgångsmaterialet. Vidare är det
böjligt och kan lätt formas över ytor med
komplicerad form. Det kan limmas med vanliga industriella
lim.
I USA är nu korskräppat papper tillgängligt i flera
olika tjocklekar och laminerat med asfalt eller utan
asfalt. Inom dessa båda grupper finns över 200
speciella typer avsedda för olika ändamål.
Modifikationerna av materialet åstadkommes genom
ytbehandling, impregnering eller laminering. Papperet
kan också färgas.
Ytbehandlingen kan bestå i reliefmönstring (för
framställning av ett stötabsorberande material) eller
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
