Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 13 - Moderna telefonapparater, av Åke Kåell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
här. Det bör dock kanske nämnas, att
lands-automatiseringen framtvingat
flermyntsauto-mater för olika avgifter och samtalslängder.
Sedan flera år tillbaka finns telefonapparater
med speciella transmissionsegenskaper, t.ex.
apparater med inkopplingsbar
hörtelefonförstärkning. Tidigare hade man rörförstärkare
med komplicerad batterimatning. Nu finns det
typer där man använder ett transistorsteg som
matas direkt från stationen.
Det finns högtalartelefoner, hittills mest med
rörförstärkare och med en på bästa möjliga
sätt balanserad koppling för att undvika
rundsvängning. På senaste tiden har framkommit
talstyrda högtalartelefoner med
transistorförstärkare. Talstyrningen innebär, att tal i ena
riktningen inkopplar dämpning för den andra
talriktningen. Härigenom kan man använda
högre ljudnivå utan risk för rundsvängning.
Statistik från Telestyrelsen visar att
specialapparater egentligen bara förekommer i
samband med centralbatterimatning. Eftersom
manuella centralbatteriapparater nu praktiskt
taget kan lämnas ur räkningen, torde det vara
mest intressant, att det på nyåret 1957 i
Sverige fanns totalt ca 200 000 specialapparater
inom ett automatapparatbestånd av 1,8
miljoner. Specialapparaterna utgjorde alltså ca 11 %.
Den fortsatta utvecklingen
Det närmaste steget i den fortsatta
utvecklingen torde vara en förbättrad, dvs. snabbare ocli
bekvämare, impulsering. I Danmark provar man
fingerskivor med dubbelt så stor hastighet som
normalt, men det troliga är att fingerskivan
småningom ersättes med en knappsats, varigenom
impulseringen blir snabbast, och kostsamma
kopplingsorgan i stationen beläggs kortare tid.
Det finns redan ett par knappsatssystem
under provning hos abonnenter vid en
Stockholmsstation. Det ena systemet arbetar enligt
principen, att en viss siffra motsvarar ett visst
motstånd, och nedteckningen av siffrans
knapp ger en bestämd ändring av likströmmen
från stationen. Det andra systemet bygger på
att man låter en kondensator, som uppladdats
av stationsströmmen, urladdas genom en viss
induktans, svarande mot varje siffra. En
bestämd ton utsändes i form av en dämpad
svängning, då en siffras knapp trycks ned.
Transistorns allt bättre kvalitet och
sjunkande pris lockar till mer generell användning. I
första hand kan man vänta sig att
högtalar-apparater blir betydligt vanligare än nu. Man
tänker sig också att klockan, som är det mest
ålderdomliga organet i apparaten, kan bjtas
ut mot en transistoroscillator som, matad av
ringspänningen, ger en ton med lämplig styrka
och frekvens i hörtelefonen. Då man lyfter
handmikrotelefonen kan transistorn kopplas
om till förstärkning i mikrofonkretsen. Därvid
kan man antingen använda en
kolkornsmikro-fon med mycket liten strömmatning eller en
svagare mikrofon av magnetisk eller dynamisk
typ. I båda fallen uppnås god ljudnivå, men
också bättre kvalitet än nu, främst genom att
den icke-linjära distorsionen sänkes.
Redan nu skymtar den helelektroniska
stationen (Tekn. T. 1955 s. 807; 1956 s. 601), som av
telefonapparaten kräver nya funktioner. Såväl
impulsering som ringsignal väntas här bli
förlagda till talfrekvensområdet.
För att öka bekvämligheten har man byggt in
belysning av fingerskivan i en apparat,
utvecklad av Bell-laboratoriet, som också har
experimentapparater med bildöverföring. För övrigt
börjar man i USA tala om den trådlösa
kortvågstelefonen, dvs. en handmikrotelefon som
man kan lägga ifrån sig var som helst i
våningen utan att behöva bekymra sig om någon
sladd till väggen.
Apparatstatistik
År 1920 var totala antalet telefonapparater i
världen ca 20 milj. År 1955 hade antalet ökat
till drygt 100 milj. av vilka enbart Sverige hade
2,2 milj. Även de följande uppgifterna gäller
för 1955.
Telefontätheten, vanligen uttryckt i apparater
per 100 invånare, är ett bra mått på olika
länders och orters telefonstandard både ur
kvantitets- och kvalitetssynpunkt. Om endast länder
med minst en miljon apparater räknas, är de
tio främsta:
Telefonapparater
per 100 invånare
USA ......................................... 34
Sverige ...................................... 30
Kanada ...................................... 26
Schweiz ..................................... 24
Australien ................................... 18
Storbritannien .............................. 13
Holland ..................................... 10
Västtyskland ................................ 8
Frankrike ................................... 7
Argentina .................................... 6
De tio främsta städerna i världen är:
Washington, D.C......................................................64
Atlantic City, N.J......................................................63
Los Angeles, Cal......................................................60
White Plains, N.Y......................................................60
San Francisco, Cal.........................57
Stockholm, Sverige ....................................................55
Evanston, 111..................................................................53
Bern, Schweiz ............................................................52
Basel, Schweiz ............................................................52
New Bochelle, N.Y..................................................51
Fig. 13.
Erico-fon från L M
Ericsson.
Fig. 14.
Erico-fonen sedd
underifrån.
306 TEKNISK TIDSKRIFT 1958
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
