Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 14 - Bildäckskord, av Rune Wirén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fylls med vatten i stället för med luft och
knappast värms upp vid körning. Emellertid har
denna olägenhet minskats betydligt hos de
senaste höghållfasta rayontyperna. Numera
användes också super-rayonkord i traktordäck.
Nylonkordens största fördel är dess utmärkta
genomslagsbeständighet, men numera kan man
ernå lika tillfredsställande resultat med rayon.
Vid nyligen utförda försök av Motor Vehicle
Research, South Lee, N.H., USA, med bilar, som
kördes med 100 km hastighet över granitblock
med 15 X 15 cm kvadratisk tvärsektion, visade
det sig att varken rayonkord eller nylonkord i
framhjulsdäcken skadades, medan däremot
fälgarna demolerades6 (fig. 2).
Medan dessa försök utfördes endast en gång
med varje provdäck kördes en av bilarna 16
gånger över granitblocket med samma däck
på bakhjulen utan att korden tog någon som
helst skada. Bakdäcken var originaldäck med
rayonkord och hade redan körts ca 23 000 km.
Till nylonkordens fördelar räknas också dess
lägre specifika vikt och högre styrka per
viktsenhet. Härigenom kan 1 kg rayon ersättas med
0,6 kg nylon utan minskning av kordstommens
hållfasthet. Därför kan däck med nylonkord
göras tunnare, varigenom värmeutvecklingen
minskas. En annan fördel är att nylons
hållfasthet minskas mindre av väta än rayons.
Däck med nylonkord har vissa olägenheter,
av vilka nvlonets relativt stora töjning redan
nämnts. Denna yttrar sig som en känsla av
ostadighet vid körningen, särskilt i kurvor och
hos personbilar, vilkas däck har få kordlager.
Det uppstår också obehagliga ljud under
körningen. Vid en hastighet av 65 km i timmen är
oljudet i en bil med nylonkordsdäck, mätt med
oscillograf, dubbelt så stort som oljudet i en
bil med rayonkordsdäck7.
Däck med nylonkord slits fortare än däck
med rayonkord, vilket beror på större inre
spänningar i slitbanan, orsakade av
nylon-kordsdäckens sämre dimensionsstabilitet. Vid
ett jämförande vägprov, som utfördes 1957 i
Kanada under 5 veckors oavbruten körning på
en 360 km lång rundbana, där alla slags
väg-typer var representerade, visade det sig att
slitbanan på nylonkordsdäcken var borta efter
40 000 km och på rayonkordsdäcken efter
50 000 km körning7.
Vid ett annat jämförande vägprov, som
genomfördes under mycket svåra betingelser, vid
extremt hög temperatur och en
genomsnittshastighet av 110 km/h, visade det sig att man
med tre regummeringar kunde köra totalt
76 000 km på rayonkordsdäcken, medan man
kunde köra bara 59 000 km på
nylonkordsdäcken. För att nå samma körsträcka måste
nylonkordsdäcken regummeras fyra gånger.
Stålkordsdäck har utan tvivel vissa goda
egenskaper; framför allt tål de höga laster och slits
mindre än rayon- eller nylonkordsdäck på
grund av deras styva slitbana. Härigenom är
de emellertid inte särskilt behagliga att köra
på, och varken fordonen eller vägarna mår bra
av dem. De har dock fått växande användning
på tunga lastbilar och bussar när däckens
slitstyrka är av större betydelse än komforten.
För att öka denna har man på senaste tiden
börjat tillverka däck med rayon i den radiella
kordstommen, medan brottskyddskorden av
stål bibehållits.
Samtidigt som kraven på kordens kvalitet
växer ägnas kostnaden allt större
uppmärksamhet, vilket är naturligt eftersom ca 25 % av
ett däcks tillverkningskostnad utgöres av
kostnaden för kord. Ekonomiska synpunkter kan
därför bli avgörande vid valet av kordmaterial.
Man brukar jämföra kostnaden per kilogram,
omräknad till 1 p/den. brottgräns för korden,
och får då jämförelsetal för priset på en
kord-stomme med given hållfasthet.
För att en kordstomme av nylon skall bli lika
billig som en av rayon fordras att nylonets pris
sänks med ca 10 %. För stål blir motsvarande
sänkning ca 8 %.
Då man kan få ett bra däck med såväl rayon
som nylon, ser bilfabrikanterna i USA främst
på kostnaderna och väljer därför rayondäck.
Därnäst ser man på däckens köregenskaper,
vilka framför allt är viktiga när en ny bil skall
demonstreras för en spekulant. Kör man
stadigt på däcken? Ger däcken oljud? Får man
"flat spöts" eller "morning thumps"? Vilka
däck blir i längden mest ekonomiska för
bilägaren?
Slutord
Enligt senaste prognoser räknar man med att
antalet bilar i Sverige skall vara 1,8 miljoner
1965, varav 1,6 miljoner är personbilar. Detta
innebär en fördubbling av 1957 års bilbestånd.
Denna utveckling medför givetvis en ökning av
bildäckstillverkningen, som dock inte blir lika
stor, eftersom däckens livslängd även i
framtiden kommer att ökas. Kordtillverkarna kan
sålunda vänta en starkt växande marknad, men
de måste vara beredda på att konkurrensen blir
allt hårdare.
Vilket kordmaterial, som till slut kommer att
segra, kan man inte säga nu. Troligen kommer
den avgörande kampen att om några år stå
mellan rayon ocli stål men det kan också hända
att kordstomnien om ett tiotal år helt kommer
att bli utbytt mot en solid plaststomme. Det
enda som är säkert är att däcken blir bättre.
Litteratur
1. iLLiNGWORTtr, J W: Man-made fibres in the rubber
in-dustry. Fibres 1954 s. 395.
2. IrxiNGwoRTH, J W: Heat effects ön tensile properties of
textiles. Fibres 1956 s. 285.
3. Lougmbccrougii, D L, Davies, J M & Monfore, G E: The
measurements of strains in tires. Can. J. Res. 28 (1950) s. 490.
4. Kern, W: Arbeiten zur Beurteilung des dynamischen
Er-müdungsverhaltens von Kraftfahrzeug-Reifen. Kautschuk u.
Gummi 9 (1955) s. 233.
5. Mark, H: Intermolecular forces and mechanical behaviour
of high polymers. Ind. & Engng Chem. 34 (1942) s. 1343.
6. Merriman, J M: Rayon versus nylon — A textile fibre
battle for the tire cord märket. Can. Textile J. 1958 febr. 7,
s. 21.
7. Kuebler, J E: The fiber of living. A report ön the
in-dustry. New York Times 1958 jan. 5, Sect. 10.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
