Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Arméns krigsorganisation, av Åke Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Exempel
på
fördelningssammansättning.
visat sig ge god rörlighet och godtagbar
terrängframkomlighet. Brigadens cykelbestånd
dimensioneras så, att varje man kan tilldelas en
cykel. Hela brigaden kan följaktligen
förflyttas samtidigt under cykel- och motormarsch.
Skyttebataljonens beväpning är förstklassig.
Eldhandvapnen utgöres av kulsprutepistoler
och automatgevär. Nya lätta kulsprutor med
god precision, stor eldhastighet och
elduthållighet kommer att införas som ersättning för
äldre kulsprutegevär och kulsprutor. Av
när-pansarvärnsvapen förfogar bataljonen över ett
stort antal högklassiga granatgevär. Dessa vapen
kommer att kompletteras med lätta
fjärrpan-sarvärnspjäser. I bataljonens vapenutrustning
inrymmes vidare ett antal 8 cm granatkastare.
Vid strid förstärkes skyttebataljonerna i
första hand med enheter ur brigadens
understödsförband. Dessa omfattar 12 cm granatkastare,
stormkanoner eller stridsvagnar, lätta
luftvärnspjäser och pansarvärnsvapen. För skilda
slag av fältarbetsuppgifter kan bataljonerna
förstärkas med ingenjörtrupp och
maskinutrustning.
Brigaden ledes med hjälp av brigadstaben.
Erforderligt signalsamband med underställda
chefer kan säkerställas tack vare den relativt
rikliga utrustningen med radio- och telemateriel.
I underhållsbataljonen ingår förnödenheter
av olika slag, t.ex. ammunition, drivmedel,
livsmedel och sjukvårdsmateriel, i sådan
utsträckning att brigaden är självförsörjande under
några dygn.
Pansarbrigaden är arméns mest kvalificerade
förband. Dess karakteristika är stor eldkraft —
främst representerad av moderna stridsvagnar,
12 cm granatkastare samt artilleri — och stor
rörlighet, åstadkommen genom en långt driven
motorisering, där inslaget av terrängmotorfor-
Fig. i.
Artilleri-division.
Fig. 5.
Luftvärnsbataljon.
don, i förhållande till infanteribrigadens, är
framträdande.
Stommen i pansarbrigaden (fig. 2) utgörs av
tre pansarbataljoner och understödsförband,
dvs. uppbyggnaden är i princip densamma som
infanteribrigadens. Pansarbataljonen liknar i
stort den tidigare berörda skyttebataljonen
men har, främst tack vare att ett
skyttekompani ersatts med stridsvagnar, både större
stöt-kraft och väsentligt bättre rörlighet.
När behov uppstår att förstärka
pansarskytte-bataljonerna förfogar brigadchefen över, dels
pansarunderstödsförbanden — uppbyggda och
utrustade i stort sett på samma sätt som
infanteribrigadens motsvarigheter men kompletterade
med eldkraftiga stridsvagnar — dels
fältartilleri, som är organisatoriskt knutet till
pansarbrigaden.
Pansarbrigadens luftvärns- och
ingenjörförband samt lednings och underhållsorgan har
ungefär samma omfattning som
infanteribrigadens motsvarande enheter.
Fördelningar
Infanteri- och pansarbrigaderna bildar kärnan
i våra fältförband. De är allsidigt sammansatta
och kan därför självständigt lösa stora
stridsuppgifter. I avgörande skeden av striden är
det likväl erforderligt att kunna bringa flera
brigader jämte förstärkningsförband till
samlad insats. När så sker bildas fördelningar; i
utländska försvarsorganisationer kallas i regel
dylika enheter divisioner. Våra fördelningars
sammansättning avpassas efter uppgiften från
fall till fall.
Stommen i fördelningen (fig. 3) utgöres av
brigaderna. Övriga enheter är lednings- och
förstärkningsförband, benämnda "kår- och
fördelningsförband".
Fördelningsstaben leder fördelningens
verksamhet. Behovet av signalsamband tillgodoses
av sambandsbataljonen, som förutom ett
flertal slag av effektiva radiostationer, bl.a.
inrymmer modern radiolänk-, fjärrskrifts- och
bärfrekvensutrustning.
Artilleriregementet, vars väsentligaste
underavdelningar är artilleridivisioner (fig. 4),
utgör stommen i det tunga eldunderstödet.
Förbanden är helt motoriserade; tyngre pjäser
dras av terrängbilar, övriga av hjultraktorer.
Pjäsmaterielen är i huvudsak av ungt datum.
Detta gäller i synnerhet den nya 15,5 cm
hau-bitsen, som främst karakteriseras av stor
skott-vidd och sidriktmöjligheter horisonten runt.
Det är icke uteslutet att dess kaliber och
övriga egenskaper i framtiden kan komma att
lämpa sig även för atomprojektiler.
Luftvärnsbataljonen (fig. 5) inrymmer
moderna luftvärnspjäser av skilda slag jämte
avancerad teleteknisk utrustning såsom spanings- och
eldledningsradar, centralinstrument och
centralsikten.
Ingenjörbataljonen omfattar trupp och
maskiner för i första hand väg- och broarbeten av
större omfattning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 958 #57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
