Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Den tunga granatelden, av Ola Wiberg - Fältarbeten, av Patrik von Friesendorff och Börje Fredholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Amerikanska artilleriraketen "Little John".
och granatkastare. Vi planerar också införa
radarstationer bl.a. för lokalisering av främst
granatkastare samt för eldledning.
Beräkning av korrektioner och skjutelement
sker nu med ganska enkla medel och metoder.
Försök pågår som syftar till att automatisera
detta arbete. En viktig fråga är härvid hur
långt automatiken skall drivas. Lösningen
måste vara fältmässig, tillförlitlig och ej för dyr.
Harkrobotar
Kravet på mycket stor skottvidd kommer i
framtiden med säkerhet att tillgodoses med
markrobotar. Speciellt i USA och
Sovjetunionen satsas enorma summor på utveckling av
dylika robotar. Några typer har redan införts
i utrustningen och flera förbättrade typer är
på väg, fig. 3. Markrobotar kommer emellertid
att bli mycket dyra. Full valuta för pengarna
får man därför endast om de förses med
atomladdning.
För svensk del gäller det att i första hand få
roboterfarenhet. Det torde nämligen ta flera
år innan man lär sig bemästra alla de nya
problem av bl.a. operativ, taktisk,
organisatorisk, utbildnings- och underhållsmässig art,
som uppträder när man börjar syssla med
robotar. Som en första åtgärd inom
markrobot-området kommer vi därför att under den
närmaste tiden inköpa ett försöksförband från
utlandet.
Det fortsatta programmet blir sedan beroende
dels av hur dessa försök går, dels av
myndigheternas ståndpunktstagande i
atomvapenfrågan.
Övrig materiel
Ett effektivt understöd med tung granateld
kräver inte bara god pjäsmateriel. Det krävs
också medel och metoder så att elden vid rätt
tidpunkt kan läggas på rätt plats. Några
exempel skall ges. Det geodetiska sammanhanget
mellan pjäsernas grupperingsplatser,
eldledarnas platser och målen måste kunna fastställas.
Målen måste kunna upptäckas och
lägesbestämmas. Erforderligt samband måste finnas
mellan de olika delarna av förbandet.
Erforderliga beräkningar måste kunna utföras. Och
allt detta måste ske snabbt, riktigt och
funk-tionssäkert.
Det geodetiska underlaget erhålles nu som
regel efter tidsödande vinkel- och
längdmätning med måttband. Genom mätning med radar
eller annan modern mätapparatur kan tiden
nedbringas och noggrannheten ökas. Försök
pågår.
Ett stort problem är det att upptäcka och
beskjuta mål, som inte syns med optiska
hjälpmedel från marken. Artilleriflygtroppar,
utrustade med flygplan av typen Piper "Super Cub",
ingår redan nu för detta ändamål i vårt
artilleris organisation. Ljudmätförband ingår
också. De kan utnyttjas för att upptäcka och
bekämpa t.ex. skjutande fientliga artilleripjäser
Fältarbeten
Överstelöjtnant Patrik von Friesendorjf
och kapten Börje Fredholm, Stockholm
623.6
De moderna anfallsmedlen har medfört ökade
krav på skydd, utspridning och rörlighet med
därav följande krav på snabba fältarbeten för
att underlätta de egna förbandens och försvåra
motståndarens verksamhet.
Behovet av att på kort tid skapa skydd —•
främst mot verkan från kärnvapnen — är starkt
framträdande. I viss utsträckning kan brist på
skydd kompenseras genom så stor utspridning,
att det ej lönar sig för motståndaren att sätta
in atomvapen, och genom maskering av de
utspridda delarna för att försvåra upptäckt.
Vissa funktioner kan emellertid inte spridas, t.ex.
fast grupperade artilleripjäser, radarstationer
och andra teletekniska anläggningar. Skyddet
måste här åstadkommas med befästningar.
Skydd mot luftstötvågen och värmeverkan
från atomvapen, vilkas verkningsområden mot
oskyddad trupp och materiel är mycket stora,
kan erhållas redan efter någon eller några
dagar. Detta förutsätter emellertid att
skyddsrumsstommarna kan byggas av i fred
tillverkade befästningselement. De konstruktioner, som
nu finns, bygger på valvprincipen eller i dess
mest extrema form på skal-(sfär)-principen.
Ett exempel på den senare typen är
skalskyddsrummet, som är en äggskalsformad,
dubbelarmerad konstruktion utförd av
sprut-betong, fig. 1. Redan utan täckning skyddar
Patrik
von Friesendorjf
Sven Börje
Fredholm
Fig. 1.
Skal-skyddsrum under nedläggning
i marken.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
