Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Fältarbeten, av Patrik von Friesendorff och Börje Fredholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dörrar en belastning om 100 Mp/nr på
avståndet 300 m från nollpunkten. Med hänsyn till
att man på grund av de enkla förhållandena
och bristen på tid i regel tvingas bygga plana
takkonstruktioner måste spännvidderna göras
mycket korta. Då tillgängliga
virkesdimensio-ner mera sällan är tillräckligt stora, måste
armerad betong tillgripas i en helt annan
omfattning än tidigare. Syddet av
ingångsöppningarna innebär likaså svårbemästrade problem,
som man nu tvingas lösa genom att göra
ingångarna mycket små.
Vissa befästningar, som på grund av
storleksordningen och kravet på beredskap ej kan
byggas under ett skärpt läge, utförs redan i
fredstid. De begränsade medlen medger emellertid
inte att alla befästningar byggs i fred. En stor
del — främst befästningar för den stridande
personalen — måste därför utföras på kort tid
under ett beredskapsskede.
skalskyddsrummet mot luftstötvågen från i
närheten detonerande atombomber. Skydd även
mot radioaktiv strålning erhålles sedan en
jordtäckning påförts (efter ett par dygn) och
skydd mot konventionell granateld sedan
skyddsrummet försetts med en stenmantel
(efter 10—14 dygn). Skalskyddsrummet rymmer
sex sittande eller tre liggande soldater och
kostar ca 4 000 kr. (utan täckning). Kostnaden för
skyddsrumsstommen är således 600—700
kr/man. Försök pågår med konstruktioner,
som kommer att kräva en fredsinvestering av
sannolikt knappt 100 kr/man.
Skulle medelstilldelningen ej medge
fredsinvesteringar i förtillverkade betongelement i
tillräcklig omfattning måste man lita till de
resurser, som står till buds i varje särskilt fall.
Svårigheten är därvid främst att med enkla
medel bygga en täckning och ett ingångsskydd,
som kan motstå de långvågiga
stötvågsbelast-ningarna från atombomber. Vid en låg
luftde-tonation av en 20 kt atombomb (Japanbomb)
motsvarar stötvågens verkan mot täckning och
Förbindelsearbeten
Den ökade rörligheten och den stora
utspridningen av förbanden innebär ökade krav på
väg- och broförbindelser. För att de inom stora
områden utspridda enheterna snabbt skall
kunna insättas till en samlad aktion, fordras
rikligt med vägar. Våra med cyklar och
hjul-traktorer utrustade förband kan visserligen ta
sig fram på ganska dåliga vägar. Den ökade
användningen av traktorer är därför av stort
värde. Övergången till moderna, tyngre
stridsfordon innebär emellertid — liksom de allt
tyngre civila lastfordon, som vid mobilisering
tas i anspråk för krigsorganisationen — krav
på allt bättre väg- och broförbindelser. Våra
begränsade möjligheter att skapa en av vägar
obunden lufttransportorganisation innebär att
arméns behov av landförbindelser kommer att
vara oförändrat inom överskådlig framtid.
Det är av vikt att den militära vägplaneringen
samordnas med den civila
väghållningsorganisationen. De totala resurserna måste samlas
till de för totalförsvaret nödvändigaste
förbindelserna. Den militära organisationen och
utrustningen bör vara så lik den civila som
möjligt. Även arbetsmetoderna bör så långt
möjligt överensstämma.
Väg- och broproblem har emellertid en
särpräglad karaktär inom en krigsskådeplats.
Kravet på snabbhet är starkt accentuerat. Ofta
uppstår oväntade behov av en väg eller en bro
på grund av fiendens inverkan. Man måste
främst lita till redan befintligt vägnät. På
många platser är detta emellertid relativt glest
och tillgodoser icke kravet på snabb
förflyttning på stor bredd av de stridande
förbanden. Ofta är de behov, som uppstår, av
kortvarig karaktär.
Vägar
Vägar av typen "skogsbilväg" är mestadels
tillräckliga. Lång tid för byggnad står sällan till
buds. Man kan inte vänta på t.ex. utdikning
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
Fig. 2. Byggande
av "snabb-väg".
Fig. 3. Bro på
fasta stöd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
