- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
364

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Fältarbeten, av Patrik von Friesendorff och Börje Fredholm - Luftvärn, av Lennart G Lind

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 8. Brosprängning.

Den civila byggnadsverksamheten präglas i
hög grad av stor maskininsats. Maskinparken i
landet är därför riklig och av god kvalitet.
Uttagningen för krigsmakten kan därför
numera ske bland ett litet antal typer, vilket har
stor betydelse ur reparationssynpunkt och med
hänsyn till reservdelsförsörjningen. Föraren
bör vara väl förtrogen med sin maskin för att
kunna utnyttja hela dess kapacitet och minska
risken för maskinhaveri på grund av felaktig
hantering.

Speciellt då det gäller de stora
arbetsmaskinerna (schakttraktorer, grävmaskiner,
monteringskranar) är det därför ur
effektivitetssynpunkt ett starkt önskemål att maskinen och
föraren följs åt vid mobilisering. Denna fråga
innebär emellertid en del svårbemästrade
organisatoriska problem och är ännu inte
tillfredsställande löst.

Det arbete man kan få ut av en maskin
beror icke enbart på förarens skicklighet. Det
fordras också en arbetsledning, som har
förmåga att bedöma, var när och hur maskinerna
ska sättas in. Så långt möjligt strävar man
därför efter att placera befäl med erfarenhet från
civil byggnads- och anläggningsverksamhet vid
fältarbetsförbanden.

En av entreprenadföretag uppbyggd
organisation har stor betydelse för genomförande av
bl.a. befästnings- och flygfältsarbeten under en
beredskapsperiod samt för den
skadeavhjälpan-de verksamheten efter krigsutbrott. Ett förslag
till en väsentligt vidgad och med hänsyn till
den såväl civil- som militärtekniska
utvecklingen moderniserad organisation föreligger
och under förutsättning av K. M:ts bifall
beräknas den nva organisationen kunna börja
byggas upp 1959—1960.

Luftvärn

Löjtnant Lennart G Lind, Stockholm

623.418.2 -

Luftvärnet skall skydda arméförband,
flygbaser, kommunikationer, viktiga
befolkningscentra, industrier osv. mot anfall från luften.
Flygets utveckling med bl.a. överljudsfarter
och förbättrade möjligheter att anfalla på
såväl små som mycket stora höjder har medfört
krav på en mycket snabb teknisk utveckling
av luftvärnets materiel.

För att snabba flygplan och robotar skall
hinna bekämpas innan de åstadkommit avsedd
skada fordras tidig målupptäckt med hjälp av
radar. Tiden mellan målupptäckt och
eldgivning måste nedbringas till ett minimum genom
utnyttjande av tekniska hjälpmedel. Några
längre överväganden medhinns ej och manuella
åtgärder får ersättas med automatisering. Trots
detta blir tiden för eldgivningen kort, varför
höga krav även måste ställas på eldhastighet
och noggrannhet i skjutelementsberäkningar.

Konventionellt luftvärn

Vid en modern luftvärnstropp (eldenhet), fig.
1, har dessa problem lösts på följande sätt:
Spaningsradarn är i regel gemensam för flera
eldenheter. Den ger på sitt översiktsrör en
aktuell bild av flygverksamheten långt utanför
eldenheternas verkningsområden. Genom
orienteringar från luftbevakningen kan fientliga
flygföretag skiljas från egna. De mål, som skall

Fig. 1.
Luftvärnstropp med [-centralinstrumentering-]
{+centralinstru-
mentering+} m/48
och 40 mm
luftvärnsautomatkanon m/48
jämte spanings
radar.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free