Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Marinen, av Ivar Oldenburg, Sigurd Lagerman m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordringarna på snabb frekvensväxling,
automatisk sändning och mottagning.
Marinens vapen
Artilleripjäser med eldledniny
Marinartilleriets utveckling sedan sista
världskriget har i första hand betingats av den ökade
rörligheten i sjökriget och kravet på att under
kortare tid kunna åstadkomma en
koncentrerad insats mot olika typer av mål. Framstegen
inom elektrotekniken, t.ex. på radar- och
ser-voteknik, liar härvid utnyttjats.
Medelsvåra artilleripjäser (1U—ca 15 cm),
som tidigare huvudsakligen avsetts för
ytmål-bekämpning, konstrueras numera för att kunna
användas även mot luftmål, fig. 9. Dessa
all-målspjäser ges hög elevation, extremt hög
rikt-hastighet ocli acceleration med hänsyn till höga
målfarter speciellt hos luftmålen (flygplan och
robotar) samt högsta möjliga eldhastighet ocli
elduthållighet. Hög utgångshastighet ger kort
flygtid för projektilen, vilket ökar
träffsannolikheten på grund av minskad möjlighet till
undanmanövrar hos målet. Av ökad
utgångs-liastighet och eldhastighet föranledd snabbare
eldrörsförslitning har kunnat motverkas genom
mindre slitande krutsorter, utbytbara eldrör
eller eldrörsfoder samt i eldrörsväggen inbyggt
vätskekylsystem.
Mångfaldigt ökad eldhastighet möjliggöres
genom långt driven automatisering, vilken vid
sitt fullständiga genomförande vid
tornpjäserna medför att bela ammunitionsutredningen
förvaras i magasin i durk, från vilken
ammunitionen automatiskt hämtas upp och ansattes.
Härigenom kan pjäsernas stora eldkraft
kontinuerligt utnyttjas så länge ammunitionen
räcker.
Pjäsernas riktmaskineri utföres numera alltid
för fjärrstyrning från tillhörande eldlednings-
system. Som riktmotorer användes inom
marinen så gott som uteslutande hydraulväxlar,
vilkas regleringsarm styres av ett servooljesystem
från de till eldledningen anslutna riktelgonerna.
Visst skydd mot atomdetonationer och
speciellt mot kvarblivande radioaktiv beläggning
ges av lämpliga kupoler av pansar eller lättare
skydd av plast e.d. över pjäserna.
Artilleriammunitionen har allmänt sett
utformats för säkrare funktion och större verkan
genom bl.a. lämpligare ytterballistisk form och
kraftigare sprängämnen. Speciellt för
luftvärnsammunition har mångfaldigt ökad verkan nåtts
med zonrör, även för små kalibrar. Detta rör
medför i realiteten en avsevärd förstoring av
målytan.
Detta ger möjlighet för effektiv beskjutning av
även olika slag av robotar, vilka i allmänhet
har så liten utsträckning att direkt träff ej kan
påräknas på större avstånd.
Den mest markanta utvecklingen inom
artilleritekniken har försiggått på
eldledningsområ-det genom långt driven fulländning av radar
och eldledningsinstrument, varigenom
noggrann och automatisk invisning ocli följning
av snabbgående mål möjliggöres utan att optisk
upptäckt eller riktning fordras. Spaningsradar
utnyttjas för målupptäekt och
eldledningsra-dar för riktning och avståndsmätning.
Övergången från spanings- till eldledningsradar är
till sjöss ett besvärligt problem på grund av
fartygets rörelser. Moderna
eldledningsinstrument är därför försedda med ett minne som
registrerar målets läge enligt spaningsradarn
i ett rymdfast koordinatsystem.
Fördelningen av samtidigt uppträdande mål
till olika eldenheter — pjäser med tillhörande
eldledningsinstrument och eldledningsradar
— sker vanligen via en
målangivningsindika-tor, varifrån spaningsradarns värden genom
fjärrstyrning överförs till resp. eldenheters
eldledningsradar, som därefter automatiskt
övertar målföljningen. Hela målangivningsförloppet
måste med hänsyn till de höga hastigheterna
speciellt vid luftmål med överljudshastigheter,
gå synnerligen snabbt, trots att man med radar
kan upptäcka målen på mångfaldigt större
avstånd än som tidigare var möjligt med
optiska hjälpmedel.
Själva räkneinstrumenten, vilkas uppgift är
att med ledning av vid målföljningen uppmätta
vinkel- och avståndsändringshastigheter dels
åstadkomma en lämplig återstyrning av
centralsiktet dels beräkna och utge riktdata till
pjäserna, har även genomgått en
revolutionerande utveckling. Avancerad
räknemaskintek-nik tillämpas. Tidigare använda mekaniska
komponenter och elektriska överföringsled har
utvecklats till hög precision. Man övergår
emellertid nu efter hand till rent elektriska system.
Utvecklingen liar fört fram till instrument med
mindre vikt och utrymme, vilket är av speciell
betydelse för den moderna lätta flottan. En
övergång från den hittills allmänt tillämpade
analogi- till sifferprincipen kan bli aktuell
inom en snar framtid.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
Fi[/. 10.
Torpeden har just
lämnat
torped-tuben och är på
väg mot målet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
