- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
382

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Flygvapnet, av Bertil Westergård och Trygve Sjölin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Flygvapnet

Flygdirektör Bertil Wester gård och överstelöjtnant Trygve Sjölin, Stockholm

År 1957 har medfört omprövningar av
försvaret både i Sverige och utomlands. Speciellt har
flygvapnets värde i det moderna kriget
diskuterats och i Storbritannien har man beslutat att
lägga ner utvecklingen av nya krigsflygplan
typ P 1 för att i stället koncentrera sig på
robotar. Härigenom spar man säkerligen inga
pengar; Storbritannien bygger en Maginot-linje
utan möjlighet att senare snabbt kunna rätta
sig efter utspelet i ett eventuellt nytt krig.

För Sverige, som inte har något imperium att
försvara, skulle kanske robotlinjen ligga
närmre till hands men ännu kan inte robotarna
överta bela luftförsvarsuppgiften. Det klassiska
jaktförsvaret fordras ännu något tiotal år och
om detta handlar uppsatsen i fortsättningen
medan attackflyg och spaningsflyg av
utrymmesskäl utelämnats.

Flygvapnets organisation

Vårt flygvapens freds- och krigsorganisationer
har under trycket av spänningen mellan öst
och väst samordnats så att de med undantag

358.4(485)
623.74(485)

för skolor o.d. kan sägas vara identiska.
Modern flygning fordrar ständig träning, varför
beredskapen vid flygvapnet måste hållas hög,
även om inte direkta order om beredskap
föreligger.

Ledningen för de tre jakteskadrarna har
placerats i anslutning till stridsledningsplatserna.
Staben för E2 är förlagd till Ängelholm—Södra
Sverige, staben för E3 till
Stockholm—Mellersta Sverige ocli staben för E4 till
Luleå-Norra Sverige. Varje eskaderområde är
uppdelat i sektorer, inom vilka en flottiljchef —
sektorchef — leder de jaktdivisioner som
tilldelats sektorn ifråga. Jaktdivisionerna är
under krig dels förlagda i berghangarer i den
utsträckning kapitalbudgeten tillåtit detta
kostsamma skydd, dels utspridda med ett fåtal
flygplan på varje bas så att förlusterna vid
överraskande anfall mot en bas blir små. Många
fält med landningsbanor — spridd basering
— är ett bra skydd för jaktflyget.

Attackeskadern, El, liar i fredstid sin stab
i Göteborg, men eskadern är med hänsyn till
sina uppgifter under krig rörlig och kan base-

Bertil Westergård

Trygve Sjölin

Fig. 1. Delfunktioner inom luftbevakningstjänsten.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free