- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
397

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 15 - Hålladdningar — verkningssätt och användning, av Rudi Schall - USA:s uranproduktion - Världens hittills största titangöt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. Rotationseffekt i dimensionslös
framställning för tre laddningstyper med olika känslighet.

för hög genomslagskraft trimmade
laddningarna kan de tjockaste tekniskt användbara
pansaren genomslås av projektiler med relativt
liten kaliber. I praktiken kvarstår två problem:
verkningarna bakom plåten och laddningarnas
användning i vapen med stor skottvidd.

Rotationseffekten visar sig vara av avgörande
betydelse i sistnämnda fall. Den erforderliga
höga träffsäkerheten kan uppnås endast med
rotationsstabiliserade projektiler, vilkas
spridning utgör ca 0,05 % av skjutavståndet. På
grund av den nödvändiga höga
begynnelsehastigheten — erforderlig för kort flygtid — har
dessa projektiler emellertid en så stor
periferihastighet att endast en ringa
genomslagseffekt uppnås. Aerodynamiskt (rotationsfritt)
stabiliserade projektiler har visserligen mindre
träffsäkerhet men i stället oförminskad
genomslagskraft. På vad sätt genomslagseffekt,
träffsäkerhet och kort flygtid samtidigt kan
realiseras är en militär hemlighet.

På det civila området hade hålladdningen
först svårt att vinna insteg. Den är för dyr för
gruvdriften. Som ersättning för borrmaskiner
används den endast i enstaka fall, t.ex. i
oländig terräng med svåra transportförhållanden.
Ett lämpligt men begränsat användningsområde
är att genom sprängning av hålladdningar
tappa masugnar.

Under de senaste åren har emellertid ett
civilt användningsområde för hålladdningar
framkommit, som är nästan lika stort som det
militära. Det gäller igångsättning av
oljeutvinningen ur borrhål, varvid röret och det
mellan detta och den oljeförande formationen
inlagda betongskiktet måste genombrytas. Man
släpper ned en rad små hålladdningar med
sprängämnesvikter på 3—30 g, enstaka eller i
grupper inneslutna i tryckfasta behållare, i
borrhålet och spränger dem. Ehuru dessa
laddningar måste utföras med något annan
hålform än de militära för att hålet inte skall
bli tilltäppt av proppen, kunde de utformas så
snabbt att numera flera miljoner görs per år.

Slutord

Man har i dag kvalitativt god kännedom om
processerna vid detonation av en hålladdning,
men kvantitativt återstår ännu en del att
klarlägga. Mycket av det man ännu inte vet,
tillhör det område av fysiken i vilket de högsta
trycken och höga energitätheter behandlas.
Här har hålladdningarna en särskild betydelse
genom att man med dem kan erhålla de högsta
energitätheter, som överhuvud taget kan
realiseras med kemiska reaktioner.

Hos en stråle med tätheten 8 g/cm3 och
hastigheten 12 km/s är den kinetiska energin
60 000 kpm/cm3. Den kan utvinnas som ett
motsvarande stämtryck, om två strålar skjuts
mot varandra. Detta värde är ca 50 gånger så
stort som energin hos de mest brisanta
sprängämnen. Trots detta är den liten, om vi
mäter den i atomära enheter, eftersom 6 X 104
kpm/cm3 motsvarar 4 eV/Å3.

Det förefaller då mycket optimistiskt att söka
åstadkomma kärnomvandlingseffekter med
strålar från riktade sprängladdningar, något som
Fonberg10 1951 trodde sig ha gjort.
Energikoncentrationen bör vara minst två tiopotenser
större för att nukleära effekter skall nås.
Emellertid tycks materiens kompressibilitet
hindra en dylik energikoncentration genom
strålbildningsprocessen, och det finns små
utsikter att utlösa termonukleära effekter med
hålladdningsstrålar.

Litteratur

1. Sch all, R: Röntgenblixt fotografering av
detonations-förlopp. Tekn. T. 87 (1957) s. 333.

2. Kothari, D S & Singh, S: A note ön the fragmentation
of conical ’liners’ and its relation to the theory of
shaped-charge. Proc. nat. Inst. Sci. India 19 (1953) s. 507.

3. Birkhoff, G, MacDougall, D P, Pugh, E M & Taylor,
G: Explosives with lined cavities. J. appl. Phys. 19 (1948)
s. 563—582.

4. Pugh, E M, Eichelberger, R J & Rostoker, N: Theory
of jet formation by charges with lined conical cavities.
J. appl. Phys. 23 (1952) s. 532—536.

5. Pack, D C & Evans, W M: Penetration by high-velocity
(’Munroe’) jets: I—II. Proc. phys. Soc. (B) 64 (1951) s. 298
—310.

6. Walsh, J M, Shreffler, R G & Willig, F J: Limiting
conditions for jet formation in high velocity collisions. J.
appl. Phys. 24 (1953) s. 349—359.

7. Koski, W S, Lucy, F A, Shreffler, R G & Willig, F J:
Fast jets from collapsing cylinders. J. appl. Phys. 23 (1952)
s. 1300—1305.

8. Johansson, C H & Ljungberg, S: Influence of air
pres-sure ön the velocity of ejected explosion gases. Arkiv Fysik
6 (1953) s. 369—373.

9. Singh, S: Note ön target penetration by rotating charges
with ’lined’ conical cavities. Proc. nat. Inst. Sci. India 19
(1953) s. 665.

10. Fonberg, Z: Evidence of nuclear transmutation in the
course of explosion of shaped charges with lined cavity.
J. chem. Phys. 19 (1951) s. 383.

USA:s uranproduktion nådde 10 000 t/år U308 vid
slutet av 1957. Inom landet erhölls detta år 8 640 t
urankoncentrat, medan 11 826 t importerades.

Världens hittills största titangöt, 810 mm i
diameter och vägande 3 270 kg, vilket i volym
motsvarar 5 900 kg stål, har gjutits i Midland, Pa, USA.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free