Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Den nya topografiska kartan i skala 1:50 000, av Christer Palm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den nya topografiska
kartan i skala 1:50 000
Stadstopograf Christer Palm, Stockholm
526.8(485) : 912(485)
Generalstabens karta i svart och blått är
välkänd för alla. Den är till utseendet ungefär
lika över hela landet, men innehållets riktighet
kan variera rätt avsevärt, inte bara i olika
trakter av vårt land utan även från blad till
blad. Orsaken är den långa uppmätningstiden
—• drygt 100 år för hela landet — under
vilken fordringarna på kartinnehållets riktighet
utsträckts från att gälla blott de brukade och
bebodda områdena till att avse varje detalj i
kartbilden. Kartan har framställts på en
stom-karta och de i denna ingående delkartorna har
varit av skiftande kvalitet. Ibland har t.o.m.
material helt eller delvis saknats. Dessutom har
anslagen varit små och de ytor som skulle
mätas stora, varför fältmätarna tvingats forcera
arbetet alltför mycket.
Efter 1919 har de äldsta bladen reviderats
eller ommätts, men ännu nyttjas blad, som
uppmätts under 1800-talet.
Tanken på att ersätta detta kartverk med ett
modernare har länge funnits. Det första steget
togs i och med att de två östra konceptbladen
av Stockholmsbladet under 1932—1933
framställdes i fem färger. På denna karta är
terrängen brun och återgiven med ekvidistanta
kurvor, skogen grön, sjöar och vattendrag blå samt
övriga detaljer (gränser, vägar, bebyggelse, så
gott som all text m.m.) svarta. De allmänna
vägarna förstärks dessutom med röd färg.
Denna karta vann genom sin tydlighet allas
gillande. Av två skäl kom dock inte några ytterligare
blad att framställas. Dels blev
reproduktionskostnaderna för höga och litograferingsarbetet
omfattande, dels var fältarbetet tidsödande, ty
med den tidens metoder tvingades
kartläggaren att utföra kurvkonstruktionen i terrängen.
I och med de fotogrammetriska metodernas
införande fick man möjlighet att konstruera
kurvorna inomhus i instrument. Detta gjorde
att frågan om nya kartor efterhand togs upp
på nytt, och i mitten av 1940-talet
framställdes tre försöksblad: ett över Östersundstrakten,
ett i Småland vid Gunnebobruk och ett över
Linköping med omgivningar.
Reproduktionsproblemen var ännu ej lösta, varför dessa
kartor framställdes i olika upplagor med tre och
fyra färger, över dessa fick olika intressenter
uttala sig och majoriteten önskade en karta i
fyra färger, där terrängen återgavs med
höjd-kurvor.
Under andra världskriget hade man i USA
börjat använda transparenta plastfolier vid
reproduktionsarbetet. På sådana folier kan
man utföra direktkopieringar, rita, klistra och
genom yttäckning — som endast behöver
utföras en gång — ersätta litograferingsarbetet.
Dessutom besitter plastmaterialet en större
måttbeständighet än tidigare använda
rit-underlag. Metoder för tryckning av kartans
text hade även ersatt tidigare handtextning
eller gravyr.
Med hjälp av dessa förbättrade metoder
framställde Generalstabens Litografiska Anstalt
1950 ännu en edition av Linköpingsbladet. Nu
hade problemen från 1932 försvunnit,
kurvbil-den erhölls på fotogrammetrisk väg och
reproduktionsarbetet hade förenklats. Detta
resulterade i att 1953 framställdes ett helt blad,
det sydöstra av Stockholmsbladen, vilket i
november 1954 fastställdes som typblad för en
helt ny topografisk karta i skala 1 : 50 000.
Blad indelning och projektion
Den gamla generalstabskartan består av två
verk, varav det södra har rektangulära blad
och det norra "gradblad". De skiljer sig även
från varandra genom att det norra med vissa
undantag utförts i mindre skala.
Den nya kartan däremot liar ett bladsystem,
fig. 1, som omfattar hela landet och även gäller
för riksfotokartan, den ekonomiska kartan,
eld-ledningskartan och den nya översiktskartan i
skala 1 : 250 000.
Kartan utges i skalan 1: 50 000, men
bladindelningen är uppgjord för en karta i skala
1:100 000. Varje sådant blad lokaliseras dels
genom en siffra (bladvåderna från söder till
norr har numrerats 1 till 32), en bokstav
(bladvåderna från väster till öster betecknas med
versaler) och ett namn t.ex. 10 I STOCKHOLM.
De fyra 1: 50 000-bladen anges genom tillägg
av NV, NO, SV och SO.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
