Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Provning av bergborrar, av Curt Dahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en ingenjör för kontroll och övervakning.
Under 1957 borrades 210 km.
Tryckluften för provningen erhålles från
gruvans luftmagasin. Vid båda provningsplatserna
finnes regleringsanordningar för
konstanthållning av trycket. Vanliga provningsdata vid
exempelvis fasta borrar är:
Borr: 1 600 X 39, %" sexkant med 108 mm
nacke
3 200 x 37, Vs" sexkant med 108 mm
nacke
Borrmaskin: BBD 45 (Atlas Copco)
Matare: Knämatare BMT-45
Lufttryck: 7,0 at ö
Vattentryck: 6,5 atö
Statistisk provplanering
Som tidigare nämnts köres proven under
noggrann laboratoriekontroll, dvs. man håller alla
faktorer, som man vet inverkar på
provningsresultaten men som man inte önskar studera,
så konstanta som möjligt. Andra faktorer,
antingen okända eller sådana som av tekniska
eller ekonomiska skäl ej kan hållas
konstanta, kontrolleras genom statistiska metoder,
så att man kan reducera deras inverkan på
provningsresultatet till ett minimum.
Luft- och vattentryck kan lätt hållas
konstanta. Faktorer, vilka man vet inverkar men
som inte går att hålla konstanta, är exempelvis
bergets egenskaper, arbetarnas skicklighet och
borrmaskinernas kondition. Såväl
borrmaskiner som borrar måste naturligtvis som alla
andra tillverkade produkter ha en viss
spridning i prestationsförmågan.
För att de nämnda faktorerna eller andra,
okända faktorer inte skall kunna inverka på
resultatet, utföres proven enligt ett statistiskt
planeringssystem. Anta att man önskar jämföra
tre olika hårdmetallkvaliteter och av varje
kvalitet provar 12 borrar. För att kunna
genomföra provet snabbt använder man samtidigt tre
maskiner.
Först lämnas här ett exempel på hur prov ofta
felaktigt genomföres, tabell 1. Samtliga borrare
placeras i en och samma ort, ocli provet köres
tills samtliga borrar brustit. Erhållna
medelvärden för de olika varianterna antas vara 200
m för hårdmetallkvalitet A, 150 m för B och
100 m för C. Trots den stora skillnaden mellan
dessa värden kan man ej med säkerhet säga att
hårdmetallkvalitet A är bäst och C sämst.
Differensen kan nämligen även bero på en
skillnad mellan arbetarna, maskinerna eller berget
på de olika borrningsplatserna.
För att eliminera dylika systematiska fel kan
provet i stället genomföras på följande sätt:
Innan provet startas, fördelas borren från de
olika hårdmetallkvaliteterna lika på de tre
arbetsplatserna, och ordningsföljden vid
borrningen på varje arbetsplats lottas i grupper om
tre, så att en borr av varje kvalitet ingår i
varje grupp, tabell 2. Med varje borr köres
sedan ett hål vid varje provningsstation i den
ordningsföljd, som anges i tabell 2. När alla
Fig. 2. Provborrning med fasta bergborrar i
maskiner med knämatare, Bodäslaboratoriet.
borrarna körts ett hål var, upprepas samma
procedur, tills alla borrarna brustit.
En jämförelse av de olika
hårdmetallkvaliteterna kan göras med statistiska
beräkningsmetoder, i detta fall med variansanalys. Vid
beräkningen kan man ta samman borrplats,
Tabell 1. Provning av tre hårdmetallkvaliteter
med 12 borrar av vardera. Olämpligt utförande
Borrplats........... / II III
Borrare ............ 1 2 3
Maskin ............ a b c
Hårdmetallkvalitet .. A B C
Borr nr ............ Al—Al 2 B1—B12 C1—C12
Genomsnittlig hål-
längd ("medeltal borr-
meter") till brott m 200 150 100
Tabell 2. Provning av tre hårdmetallkvaliteter
med 12 borrar av vardera. Bästa utförande
Ordnings- Borrplats I Borrplats II Borrplats III
följd Borrare 1 Borrare 2 Borrare 3
Maskin a Maskin b Maskin c
Borr nr Borr nr Borr nr
1 Cl A5 B9
2 Bl C5 C9
3 Al B5 A9
4 B2 B6 A10
5 A2 AG BIO
6 C2 C6 CIO
7 C3 Al en
8 A3 Bl All
9 B3 Cl Bli
10 B4 A8 C12
11 A4 C8 Al 2
12 C4 B8 B12
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
