Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 16 - Provning av bergborrar, av Curt Dahlin - Brons som ytterväggsbeklädnad - Aerosolförpackningar med kväve som drivmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
räkningar alltid måste räkna med en viss risk
för felbedömning. Vid de tidigare exemplen
har räknats med 95 % sannolikhet, vilket
innebär att risken för felbedömning är 5 %.
För att med stor säkerhet (95 % sannolikhet)
kunna upptäcka en verklig skillnad mellan två
medelvärden fordras prov av ett stort antal
borrar av varje variant, fig. 4. Spridningen,
som enligt Bodås-proven är ca 20 m (ca 13 %
av medelvärdet), beror naturligtvis i hög grad
på borrningsförhållandena (berg, maskiner,
lufttryck etc.). Under mycket gynnsamma
förhållanden blir spridningen liten och vid
mycket svåra stor. På fig. 4 har därför medtagits
kurvor för olika spridningar.
Det framgår mycket tydligt av diagrammet,
att om små skillnader skall kunna upptäckas
med hög grad av sannolikhet (95 %), är det
nödvändigt att prova ett stort antal borrar. Vid
stora skillnader däremot behövs endast ett
mindre antal. Om man från början inte har
någon uppfattning om vilken skillnad som kan
väntas, bör man naturligtvis, om ej tidsfaktorn
lägger hinder i vägen, först utföra ett mindre
orienterande prov. Det kan nämligen tänkas,
att detta förprov kan ge tillräckligt besked,
om skillnaden mellan varianterna är stor.
Det är som synes av stor vikt att på förhand
göra klart för sig, vad man önskar få ut av ett
prov, innan man planerar det och bestämmer
erforderligt antal borrar. Från tidigare prov
har man också i allmänhet en relativt god
uppfattning om spridningen, vilket är till god
hjälp vid planeringen av nya prov. Driftprov
kan naturligtvis av praktiska skäl ej
genomföras på samma noggranna sätt som de
beskrivna laboratorieproven, men man bör dock
så långt ske kan planera och genomföra dem
enligt de beskrivna principerna.
Under senare år har vid Statens
Vattenfallsverks kraftverksbyggen vid ett flertal tillfällen
jämförande prov utförts med borrar från olika
svenska tillverkare. Proven har gjorts i
samband med drivning av stora tunnlar, varvid
man borrat från plattformar med utrymme för
upp till 24 borrare, fördelade på fyra nivåer.
Varje fabrikat har därvid tilldelats lika många
borrare, ocli för att eliminera inverkan av
skillnader i berg, maskiner och borrare har de
olika tillverkarnas borrar bytt plats efter varje
skift.
Vid driftprov, där spridningarna naturligtvis
är ännu större än vid laboratorieprov, är det
Tabell Erforderlig skillnad för fastställande
av en verklig skillnad med 95 % sannolikhet
vid olika borrantal
Antal borrar Erforderlig skillnad
ni
5 29
10 19
20 13
40 9
80 6
Fig. 4. Antalet borrar per variant, som måste provas,
för att man med "säkerhet" skall upptäcka en
verklig skillnad.
av ännu större vikt, att antalet borrar är
tillräckligt för att säkra medelvärden skall kunna
erhållas. I de nämnda proven vid Statens
Vattenfallsverk har spridningen varit ca 20 %.
Upp till 50 borrar av varje fabrikat har
använts, varigenom man "med säkerhet" har
kunnat bestämma, om ett fabrikat är bättre än
ett annat, under förutsättning att skillnaden
är minst 13 %, fig. 4. Kurvan, som gäller i
detta fall, är relativt flack vid 50 borrar; man
kan därför ej vinna mycket genom att
ytterligare öka antalet. Vid ännu större spridning
kan det däremot vara en fördel att öka antalet.
Slutord
Innan de statistiska metoderna kom till
användning, var det vanligt att mycket
betydelsefulla beslut fattades från ett litet antal värden
med stor spridning, vilket ofta resulterade i
felbedömningar. Med de statistiska metodernas
hjälp har det blivit möjligt att förebygga detta.
Det bör dock kraftigt poängteras, att statistiska
metoder måste tillämpas med stort omdöme
ocli god urskiljning, då annars mycket
felaktiga slutsatser kan dras. För att till fullo
kunna utnyttja dessa metoder bör ett intimt
samarbete finnas mellan statistiker och
tekniker.
Brons som ytterväggsbeklädnad används för
den nya Seagram-skyskrapan i New York. Valet föll
på brons efter ingående laboratorieprovning;
dessutom räknar man med den kommande patinans
stora estetiska företräden.
Aerosolförpackningar med kväve som
drivmedel kan användas för många preparat vilka
hittills inte funnits som aerosoler. Med kväve, som inte
alls påverkar produkten, kan denna nämligen
pressas ut i oförändrad form utan skumbildning.
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
