- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 88. 1958 /
455

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Husformen och ekonomin, av Nils Lindqvist - Lägenheter i stora hus och små, av Rolf Runefelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

da biutrymmen är fördelaktigast av alla. Endast
ifall den erforderliga lägenhetsytan är
väsentligt större än 100 m2, kan tvåvåningshuset bli
mest ekonomiskt. I varje fall är det tydligt att
en och enhalvplanshuset inte kan tävla med
fördelaktigt utformade enplanshus."

Tomtens beskaffenhet inverkar i hög grad på
vilken hustyp som är fördelaktigast. En plan
god byggnadsgrund är t.ex. lämpad för
källar-lösa enfamiljshus. På tomter i sluttande terräng
får man räkna med speciella hustyper. En
sådan hustyp som synes ge goda möjligheter att
ta vara på de naturliga förutsättningarna att
rätta huset efter terrängen är halvplanshuset,
dvs. ett hus där en del av huvudvåningen
förhöjts så att underliggande delkällare lyfts upp
och får god belysning och användbarhet. Den
förut nämnda tyska undersökningens11 resultat
tyder på att detta är en ekonomiskt gynnsam
lösning, fig. 5. Även den nämnda finländska
utredningen12 antyder att denna specialtyp kan
vara fördelaktig.

Slutord

Det har ej varit möjligt att ur denna
sammanställning av utförda utredningar dra några
bestämda slutsatser i fråga om hushöjdens
inverkan på ekonomin. Sammanställningen visar
dock, att husens övriga dimensioner har ett
stort inflytande på deras ekonomi. Är man
intresserad av att sänka bostadskostnaderna får
man således inte glömma husformen.

Dessa frågor har dock tyvärr ej ägnats till-

räcklig uppmärksamhet i Sverige särskilt
beträffande enfamiljshusen. Därför skulle man
önska att problemen blev föremål för
ytterligare forskning så att man får en klarare bild
av kostnadssammanhangen och därigenom
bättre möjligheter att åstadkomma den bostad som
människor vill ha och har råd med.

Litteratur

1. "Höghus — låghus, två utredningar", Statens Nämnd
för Byggnadsforskn. Rapp. nr 31, Stockholm 1955.

2. Madsen, å, Heiberg, E m.fl.: Hojt eller halvhøjt
bolig-byggeri. Statens Byggeforskningsinst. Særtryk nr 52,
Köpenhamn 1954.

3. Jarle, P-0: Kerrostaloasuntojen kustannuksista. Stat.
Tekn. Forskn.-Anst. Publ. nr 27, Helsingfors 1955.

4. "Stockholms stads byggnadsnämnds smalhusutredning."
Stadsarkitektkontoret 1943—1946. Stadskollegiets utlåtanden
och memorial, bihang nr 6, Stockholm 1947.

5. "Hyrans variation med lägenhetsstorleken." HSB:s
bygg-nadstekn. utr. nr 10, Stockholm 1955.

6. "Regionplan för Göteborg med omgivningar 19i0—1944."
Göteborg 1946.

7. "Generalplan för Stockholm." Stadsplanekontorets
förslag 1945—1952, Stockholm 1952.

8. Curman, J: Industriens arbetarbostäder. Industriens
Ut-redn.-Inst., Stockholm 1944.

9. Ahrbom, N: Radhuset, dess planläggning och ekonomi.
Statens Nämnd för Byggnadsforskn. Medd. nr 23,
Stockholm 1953.

10. Weston, J C: Economics of multi-storey flats design.
DSIB, Building Research Station Note No. E 579, London 1955.

11. Kräntzer, K R: Flachbau und Hochhaus. Bundesblatt
1958 h. 1 s. 16—19.

12. Jarle P-0: Ekonomisk utformning av enfamiljshus.
Byggmästaren 1957 h. B 8 s. 181—187.

13. "Typritningskatalog." Bostadsstyr. Skr. nr 22,
Stockholm 1956.

14. Lundby, S E: Småhus med og utan kjeller på jordtomt.
Norges Byggforskningsinst. Rapp. nr 11, Oslo 1954.

Lägenheter i stora hus
och små

Arkitekt Rolf Runefelt, Stockholm

Den senaste tiden har intresset för
småbyg-gande ökat starkt. Orsaken till detta torde vara
utvecklingen inom beståndet av
flerfamiljshuslägenheter vilken indirekt skapar ett ökat
intresse för småhus. Denna utveckling karakteri-

Fig. 1. De flesta lägenheterna med tre eller flera
rum och kök är i lamellhus belägna enligt någon
av de tre översta planerna och i höghus enligt någon
av de tre mellersta planerna. I småhus (nedersta
tre planerna) kan man, om tomten är stor, ha
fönster på alla sidor, vid mindre tomter begränsas
möjligheterna titi fönstersidor av insynen till grannen
och från honom.

72.011.2 : 728.3

seras för närvarande bl.a. av en ökning av den
genomsnittliga lägenhetsytan, som i sin tur är
betingad av den ökade levnadsstandarden. Allt
fler människor har börjat efterfråga tre- och
fyra-rumslägenheter och har i det
sammanhanget frågat sig om inte hyran skulle kunna
räcka till ett eget hus i stället.
Standardhöjningen från två rum och kök till tre och flera
rum och kök har sålunda kommit
småhuslägenheten att framstå som ett alternativ för den
bostadssökande. Vad som tidigare har varit
en boendeform för ett relativt fåtal blir nu
tillgängligt för nya kategorier som får anledning
att ompröva sin inställning till ett eget hus.

TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:42:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1958/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free