Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Lägenheter i stora hus och små, av Rolf Runefelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Hjärtviiggsplan, en vidareutveckling av den
nga korsplanen med ett tredje rum i plan med köket
men ingen övervåning.
ligger klar, kan man kanske med större
säkerhet bedöma om någon av de viktigaste
rumsfunktionerna — kök, vardagsrum, sovrum och
bad — i genomsnittssmåhuset har någon för
småhus karakteristisk form eller belägenhet.
Vid ett mer ytligt betraktande kan man
emellertid inte hitta något sådant. För att få en
fullständigare kunskap om småhusbeståndet
och eventuella tendenser till förändringar inom
detta område måste man nog komplettera
gjorda inventeringar med studier av
marginalpro-duktionen. I samband med det ökade intresset
för småhus har nämligen en hel del nya typer
kommit i marknaden.
Redan utförda bostadsvaneundersökningar
tycks visa, att man i småhus i stort sett har
samma bostadsvanor som i hyreslägenheter av
motsvarande storlek. Det ligger knappast något
Fig. 5. Nivishuset som förekommer i en mängd varianter. Karakteristiskt
är att kök, bad och tvätt sammanhänger. Man har här ett entydigt
rumssammanhang, bostaden är en fyrarumslägenhet placerad på marken.
så förvånande i detta eftersom sannolikt de
flesta småhusbyggare vid val av hustyp stöder
sig på erfarenheter från mindre
flerfamiljshuslägenheter. Om boendemönstret formas i en
viss miljö t.ex. i flerfamiljshuset är det
naturligt att följa det även i småhuset. Då samtidigt
den huvudsakliga småhusprojekteringen
—trähusindustrins kataloger — påverkats av de
boendes vanor — kundernas önskemål — är det
naturligt att småhuslägenheter kommit att föga
avvika från flerfamiljshuslägenheten.
Sekundära rumsfunktioner
Det är först när man försöker se efter hur de
sekundära rumsfunktionerna inarbetats i
planerna, som man kan iakttaga någonting för
småhusen specifikt. Lägenheten på marken är
ju ofta självförsörjande när det gäller
förrådsutrymmen, uppvärmningsanordningar och tvätt,
garage och tillgång till gatan. I det vanligast
förekommande småhuset hamnar den största
delen av förrådsutrymmena i en källare inom
bekvämt räckhåll — i det tidigare nämnda
materialet från 1950—1954 har 99 % av husen
källare. Det är visserligen en trappa man måste
springa i och planlösningen ger ofta dessutom
en del onödig gångväg men det är inte enbart
antalet steg till ett utrymme som avgör trivseln.
Känslan av att ens saker finns inom den egna
dörren har också sin betydelse liksom att det
också finns gott om utrymme för dem i de
oftast rymliga källarförråden. I det egna huset
kan man vidare påverka
uppvärmningskostnaderna och den sparsamme behöver inte gräma
sig över slösaktiga grannar. Nackdelen med det
ökade arbetet med pannans skötsel kan man
nog med jämnmod bortse ifrån. Man skaffar
sig gärna krånglande bilar, knepiga
automatsymaskiner och invecklade hobbyredskap utan
att låta sig störas av välmenande rationalisters
påpekanden om ökade gånglängder, dåligt
utnyttjande och andra i grund och botten kanske
sekundära trivselfaktorer. En trevlig exteriör
på pannan kan förändra förutsättningarna
mera för den boende än de mest utspekulerade
analyser av boendemönstret.
För tvättfunktionen gäller detsamma som för
förråden; det är ganska lätt att göra rymliga
tvättutrymmen i den stora källaren, men här
kan dock springet i trappan vara en nackdel.
Även med moderna tvättmaskiner till
överkomligt pris tar tvättandet i ett normalhushåll så
lång tid att andra sysslor måste skötas
samtidigt. Man kan dock inte spåra någon stark
tendens bland hittills byggda småhus att placera
tvättutrymmena i bostadsplanet.
Det är först i de allt vanligare källarlösa
husen som det blivit vanligt att samarbeta
utrymmena för tvätt och hushåll i planen. Med
källarlösa huset följer också att förråd och garage
byggs i samma plan som bostaden. Att ha
garaget lättillgängligt i samma plan som
bostaden är otvivelaktigt också ett trivseltillskott, i
varje fall så länge intresset för bilen som
pysselobjekt är oförändrat. Att folk alltmer intres-
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
