Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1958, H. 17 - Material och konstruktioner i bostadshus, av Arne I Johnson - Byggmetoder vid småhusbyggen, av Erik Dahlberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stiga i ökad takt. Samtidigt kommer säkerligen
kravet på bostädernas kvalitet att öka, ocli
vår nuvarande bostadsstandard kommer
sannolikt ej att anses tillfredsställande om ca 50 år.
Vad vi bygger i dag, speciellt av småhus, bör
därför ej byggas för den som lever om 50 år.
Man bör således ej lägga ned extra kostnader
för att husen skall få mycket lång livstid eller
— om man gör detta — bör de byggas så
flexibelt att stora ändringar enkelt kan göras både
av planlösning och tekniska installationer.
Utveckling
Nya material eller förbättringar av gamla
kommer kraftigt att bidra till utvecklingen. Ett så
gammalt material som fönsterglas har under
flera decennier utvecklats föga. Först på
senare åren har glas med två eller tre slutna
rutor kommit i marknaden. Dessa glas är dock
hantverksmässigt tillverkade och mycket dyra
och motsvarar knappast de krav man i dag
har rättighet att ställa. Billiga, hermetiskt
slutna glas med två eller tre rutor, eventuellt
fyllda med t.ex. högisolerande ädelgaser är ett
starkt önskemål. Sannolikt vill folk i framtiden
ha större glasytor, vilket ytterligare
accentuerar detta krav. Med sådana glas är det
möjligt att få god värmeisolering samt enkla bågar
och karmar samtidigt som rengöringsarbetet
inskränkes till två ytor.
Lim och limningsteknik kommer sannolikt att
kraftigt förbättras och göra det möjligt att i
ökad utsträckning sammanfoga material
genom limning i stället för med spik, skruv e.d.
Organisationsformer
Tillverkningen av småhus sker f.n. i ett flertal
olika organisationsformer, vilka kan indelas i
egnahemsbyggeri, bygge med småbyggmästare
(kontoret på fickan), bygge med större
byggmästare och monteringsbyggeri.
Vid egnahemsbyggeri utför ägaren själv med
familj och vänner en stor del av
byggnadsarbetena. Ägaren är själv arbetsledaren på
byggnadsplatsen. Endast för installationer,
murning av skorstensstock och andra speciellt
yrkeskunnighetskrävande arbeten användes
fackfolk. Stommen uppföres oftast av monte-
Detta kommer säkerligen att medföra ökad
användning av olika typer av
sandwichkonstruktioner, t.ex. väggelement med inner- och
ytter-beklädnad limmad vid ett isoleringsmaterial,
eller bärande golv- eller takpaneler, där
yt-materialen limmats vid en kärna av t.ex.
aluminium eller papper (bikakekonstruktioner).
Vatten-, värme-, sanitets- och
elinstallationer-na kan sannolikt förenklas och förbilligas.
Elektriska ledningar bör åtminstone i småhus
med fördel kunna dras synliga. Härigenom kan
installationerna förbilligas bl.a. genom att olika
arbetsmoment kan utföras oberoende av
varandra. Om lednings- och kopplingsenheter
standardiseras och förenklas kan sannolikt den
elektriska installationen utan svårighet eller
risk för felaktigheter utföras av samma
arbetsgrupp som utför övriga monteringsarbeten.
Kravet på specialarbetare skall man ej fasthålla
om det ej är klart berättigat.
Småhus värms ofta med egen pannanläggning.
Verkningsgraden hos dessa små anläggningar
blir särskilt vid oljeeldning i regel mycket
dålig, vilket starkt påverkar småhusens ekonomi.
Förbättrade värmeanläggningar för småhus är
därför ett väsentligt krav. Enklast torde det
vara att uppvärma småhus på elektrisk väg. I
den bristsituation i fråga om elektrisk kraft,
som råder är emellertid ett sådant
uppvärm-ningssätt ej nu ekonomiskt.
Det är dock ej otänkbart att den billigare
distributionen och installationen jämte
bekvämligheten av skötseln i hus helt byggda för
elektrisk uppvärmning kan i framtiden motivera
införande av sådan uppvärmning.
ringsfärdigt material. I de större städerna
organiseras denna typ av byggande i regel av
kommunala småstugebyråer, som ombesörjer
stadsplan, ritningar, myndigheter,
materialinköp och finansiering samt instruktörer som
hjälper de byggande amatörerna med råd och
anvisningar.
Vid småhusbyggande med i regel ej
organiserade småbyggmästare deltar byggmästaren ofta
själv i arbetet på platsen ocli har som
medhjälpare släktingar eller kamrater, som inte
heller är organiserade, fig. 1. Medhjälparna
betalas ined viss överenskommen timpenning
eller också drives bygget som en gemensam
Byggmetoder
vid småhusbyggen
Arkitekt Erik Dahlberg, Stockholm
69.00 : 728.3
TEKNISK TIDSKRIFT 1958 2 79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
